Snart dags för praktik men är nervös pga introvert mm.
Det här handlar ju faktiskt inte om huruvida man är introvert eller inte. Så många som missuppfattat vad det innebär. TS problem är inte huruvida hon är introvert utan en uppenbart bristande social kompetens samt extrem självcentrerad bild av hur mänskligt samspel fungerar med det uttalade föraktet för sina kollegor.
Att man är introvert betyder bara att det inte ger energi med den sociala samvaron. Absolut är det lättare om man som bonus får energi av den, men det betyder inte att man automatiskt är inkapabel till social kompetens.
Det är faktiskt helt irrelevant om man anser att kallprat är intressant och ger en något. Man gör det i viss mån ändå, precis som man ler och hälsar på folk man möter på arbetsplatsen. Det har ingenting med personlighet att göra utan bara normalt hyfs. Om man är ?dålig på småprat? i den mån att man inte ens klarar att uppfattas som artig och vänlig (jo det är en stor del av den mänskliga interaktionen för att framstå som vänligt sinnad) så har man brister i uppfostran och något man behöver träna på. Lika lite som man kan hävda att man inte gillar att duscha mer än sisodär varannan vecka eller tugga med stängd mun i sällskap eller inte raps och fisa rätt ut. Eller är det också att ?behöva ändra sin personlighet??
Är själv extremt introvert och umgås mycket sällan socialt och får inte själv ut särskilt mycket av ?kallprat? och efter större sociala sammankomster behövs mycket återhämtnin. Men det betyder inte att jag inte kan bete mig på ett sätt så att andra finner mig trevlig. Nej jag kommer aldrig att stå på scen och underhålla eller vara den som drar ihop till AW, söker heller inte aktivt upp kollegor för småprat och hoppar till och från övergensamma fika pauser om Jag har en jobbig dag eller äter lunch vid ett eget bord. MEN inte alltid och de gånger vi är i samma så ser jag naturligtvis till att lyssna aktivt till de andra och även bidra med eget samt stt jag gör det ofta nog att komma ihåg lite detaljer för att t ex ställa följdfrågor. Nej det gör jag inte för mitt eget behov utan helt enkelt för att ta mitt ansvar för den sociala arbetsmiljön. Efter snart 30 år i arbetslivet har det aldrig varit ett problem. På konferenser när det är extra intensivt socialt tryck och under längre tid än en arbetsdag kommuniverar jag med närmsta chef så jag har möjlighet att smita undan lite.
Ja det kan vara jobbigt att vara introvert ibland men så som TS skriver om kollegor som kacklande hönor och sitt ointresse för att interagera med dem tappar jag all empati. JA det är ditt fel, men inte för att du är lite tyst och introvert. JA du behöver ?byta personlighet? men inte till extrovert men till en trevligare sådan med mindre förakt för omgivningen och träna på din sociala kompetens