Träffar aldrig min sambo

Det låter inte jättekul.
Vi har en med kontorsjobb och en med skiftjobb i vår familj men han jobbar ju inte VARJE kväll/natt. Utan vi går omlott till viss del men samtidigt har vi alltid 2-3 kvällar varje vecka och alltid helt lediga tillsammans varannan helg. 
Hade inte tyckt det var roligt att gå omlott hela tiden. Det blir svårt att leva en vardag tillsammans då om man alltid sover och äter på olika tider, inte kan göra aktiviteter ihop, laga mat, träna, träffa vänner etc. För någon måste jobba eller sova efter jobb.

Fast det finns ju en gräns.
Det kan inte kallas besatthet av att vara lite sorgsen över att inte kunna dela vardag. Om ens liv tillsammans ska vara att kunna umgås och vara lediga tillsammans en helg var sjätte vecka och kanske någon frukost i veckan så förstår jag att det känns trist.

Annars kan det absolut vara som ni skriver, jag har det så. Jag har alltid minst två kvällar i veckan som är "mina" där jag kan göra sånt som min partner inte uppskattar utan gnäll (läsa böcker, baka etc). Och som gör att jag längtar till nästa kväll då vi ses. Men det är skillnad, det finns variation och det är inte så att vi går omlott hela tiden. 

Det gör han inte.
Det var bara ett exempel på saker som jag gör helt fritt efter eget tycke och smak på de kvällar jag är själv hemma.
Och ÄR han hemma så kanske jag inte VILL baka för då vill jag umgås med honom, eller att vi drar ut och springer, träffar vänner eller så. Därför är det skönt att jag har kvällar då jag gör som jag vill. Det skapar andrum för oss båda.