Hej
Jag skiljde mig för över tio år sedan då min son var i tonåren. Han uppfattade det som om det berodde på att jag träffade en yngre kvinna, men mitt äktenskap hade varit dött i många år. Därför har han inte velat umgås med min hustru och hon är inte heller välkommen till hans bröllop i sommar. Jag har alltid gått på bröllop med mina parters och det skulle kännas extra olustigt att gå utan min fru. Hur ska jag göra?
Skicka ett telegram om så är, men stanna hemma.
Jag tycker du skall gå, han är din son och ett bröllop är viktigt. Skall du inte umgås och lära känna dina framtida barnbarn ? Sen tycker jag att du skall försöka prata med honom om detta, men efter bröllopet.
Om du vill försonas med din son så kommer din chans nu.
Dina chanser ökar om du sätter din sons behov först.
Försök att sätta en parentes kring att det kommer kännas obekvämt för dig.
Om du vill ta första steget till försoning. Sätt din sons känslor och behov först.
Rättvist eller inte, din sons upplevelse är att han blivit bortvald. Försök vissa honom att han kommer först vid detta tillfälle som är en stor dag i hans liv.
Han kommer tänka tillbaka på denna speciella dag. Var med och stå vid hans sida. Det kan bli ett viktigt steg att läka er relation.
Ja, och så kan ts bjuda enbart sonen till sammankomster och ignorera hans fru fortsättningsvis.
Som "Anonym" skriver så ska ni komma till rätta med det, är detta ett tillfälle.
Låt din fru vara kvar hemma och börja umgås med honom på tuman hand. Som vuxen borde han förstå att det kan bli så där. Men svårt ta sig ur låsningen.
Gå på bröllopet!
Föreställ dig själv på din dödsbädd, den dagen kanske du har levt i över 10 på ett äldreboende som ingen har besökt.
Du kanske har barbarn, men du har aldrig träffat dom och de vet inte vem du är, du har aldrig fått vara med på deras dop, skolavslutningar, fotbollsträningar, julfiranden.
Din son kommer ha gått vidare och är lycklig, men du är lämnad kvar med de få minerna från honom, du vet knappt hur han ser ut numera och vilken vuxen man han har blivit!
Din nuvarande fru som du förlorade allt ovan för kanske är med en ny man just då och hon vet inte ens att du är döende. Eller så kanske hon är kvar med dig, men är den enda du har, känner du att det är tillräckligt ?
Jag vill påpeka för dig, att det finns föräldrar som inte ens har fått en inbjudan till deras barns bröllop, de vet inte ens om att deras barn ska gifta sig det kanske får dig att inse vilken gåva från ovan som du fick.
Det enda Rätta är att tack din son för den gåvan och förklara hur lycklig du är över att få vara med på hans stora dag utan syrliga pikar om någon fru, nämn inte ens henne, det är inte tid för det!
Hej
Jag skiljde mig för över tio år sedan då min son var i tonåren. Han uppfattade det som om det berodde på att jag träffade en yngre kvinna, men mitt äktenskap hade varit dött i många år. Därför har han inte velat umgås med min hustru och hon är inte heller välkommen till hans bröllop i sommar. Jag har alltid gått på bröllop med mina parters och det skulle kännas extra olustigt att gå utan min fru. Hur ska jag göra?
Vad säger din fru? Tycker hon att det är ok att stanna hemma för att du och sonen ska "hitta tillbaka" till varandra igen?
Din son beter sig barnsligt. Han har säkert fått höra en annan sida av din exfru och fått en annan bild av den du beskriver. Hade det varit ett kalas där sonen var 15 så hade din fru gott kunnat stannat hemma men nu är hon din nya livskamrat och om du går utan henne så kanske du kommer ha en arg, ledsen och besviken fru hemma.
Blod är tjockare än vatten. I detta fall så tycker jag ändå det är upp till dig och din fru hur ni ska göra.
Är du bjuden? Klart du ska gå. Detta är ju en chans till förlåtelse och återförening! Att du ens tvekar..,