Har ni alla drömmar i livet?

Men måste man drömma stort då?

Man kanske måste ha realistiska drömmar utifrån sina egna förutsättningar för att hitta vägar framåt. 

Jag lever med en funktionsnedsättning och vet att utifrån den förutsättningen finns det drömmar jag aldrig kan uppnå. Men jag vet att det finns oändligt med drömmar som är högst realistiska . Varför älta misslyckanden?  Bättre då att satsa på mindre drömmar som faktiskt är fullt möjliga.  Typ att lära sig baka sina egna goda pizzor,  äntligen köpa den där systemkameran , våga gå kvällskursen i engelska eller liknande.