Inlägg från: Anonym (Desti) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Desti)

    Sexlöst äktenskap, hur länge skall man klara av det?

    Anonym (Sorgligt) skrev 2025-03-23 12:37:36 följande:

    Jag och min sambo har säkert haft sex mindre än 10 ggr sedan våran yngsta föddes för snart 11 år sedan. Kan t.o.m. vara mindre än 5 ggr. Jag har vant mig men tycker det är ett sorgligt liv att leva så här. Får inte ut något av att ligga med honom men saknar glöd och passion. Tyvärr har vi aldrig varit speciellt kompatibla i sängen eller någon annan stans heller för den delen men det insåg jag för sent. nu är det bara att härda ut tills barnen är tillräckligt stora så får jag se om jag fortsätter mitt liv i celibat på egen hand. 


    Man behöver inte vänta tills barnen är vuxna med att skiljas. Är ni inte kompatibla på de flesta sätt så känner barnen av det.

    Ja, de blir bestörta till att börja med, men efteråt, när det är klart, så brukar den nya vardagen vara O.K. för dem.
  • Anonym (Desti)
    Anonym (AnonymSignatur) skrev 2025-03-23 17:10:13 följande:

    För det första är frågan felformulerad. Rätta frågan är "...hur länge ska mannen klara av det...?"


    Nåja det finns en liten marginell andel kvinnor som inte får sex av sina män men det är så marginellt att det behöver en engen tråd.


    Såhär är det, det är ingen skillnad hur bra du städar och tvättar, kvinnor tappar sexlusten för sin parner efter typ 6 månader. De håller ut längre ifall de vill ha barn men sen är det slut. De tycker det är OK, och är endast tillsammans med dig pga. den ekonomiska tryggheten du tillför och det fina huset och trädgården de inte vill skilja sig från.


    Ingen ska tvingas till sex mot sin vilja och sex är inget man kan kräva i ett förhållande. Ingen kvinna kan heller tvinga sin partner till celibat, så det är bara att ta tjuren vid hornen och lämna.

    Den nya kvinnan du hittar vill gärna ha sex med dig i 6 månader, sen är det bara att lämna igen, eller lida i det tysta i celibat


    Det är inte sant i de flesta fall. Däremot brukar intensiteten i sexlivet lugna ner sig tydligt, när förälskelsefasen är över.
  • Anonym (Desti)
    Anonym (Ensamma tillsammans) skrev 2025-04-18 16:04:02 följande:

    Som ovanstående så känner jag lika. Hur kan man bara nonchalera att ens partner mår dåligt och ber om närhet. Känns knäppt. Har själv en relation där vi inte haft sex på 2 år. Till slut så bröt jag ihop och berättade för henne att det känns som jag dör på insidan av ensamheten, bristen på närhet. Hon ryckte på axlarna bara och sa "ja.. det var ju trist att du känner så. Jag har ju ingen lust så det är som det är". Jag gör allt för henne. Masserar henne ofta och tar hand om allt i hushållet. Jag känner mig bara som en anställd i hemmet och helt tom på insidan. Hade min partner känt så här och berättat det för mig så hade jag ju gjort allt för att lösa det istället för att bara rycka på axlarna och låtsas som ingenting


    Ja lämna! Annars brukar ett problem vara att den kvinnligaa partnen är så trött och stressad att att det faktiskt inte finns energi och lust till sex.

    Men i det här fallet verkar du underlätta för henne , så att hon inte överväldigas av allt som är knutet till hemmet och sociala plikter med släkt o.s.v.

    Det har nog blivot så att hon mer betraktar dig som ett allmänt stöd, inte som hemmes man.
  • Anonym (Desti)
    Anonym (Sorgsen) skrev 2025-04-17 07:39:47 följande:

    Sex ska inte dö, då dör relationen.
    Fick tag på en fin kille och är tidigare skild.
    Är en rund kvinna på 48 år och ser yngre ut och har varit ute och dejtat en del. Denna man talade om för mig att hans lust var annorlunda och jag märkte tidigt han stånd var mjukt och erektionen höll aldrig för byte av position. Fantastisk i övrigt men långt mellan allt sex.

    Vi flyttade ihop då vi hade en långdistansrelation, sexet har börjat lysa med sin frånvaro. Har varit förstående , erbjudit mig gå till sexterapeut, bett honom söka läkarhjälp. Har noterat att den är ganska mjuk när han runkar också.
    Har köpt viagra på nätet och då får han halvstånd. Så riktiga problem. För att vi ska ha sex måste jag suga upp honom (tar en 45 minuter) för att den ska vakna och sen får man hoppa på för den kroknar. Människan vägrar söka hjälp (jag älskar honom) men jsg vet varken ut eller in.

    Han ör ointresserad och mer nöjd utan sex. Jag vill ha det någon gång i veckan. Han tar aldrig i mig utan vill helst
    att trosorna ska vara på om han smeker mig. Han blir så hårdhänt i sin hantering att jag får ont. Han har slickat mig en gång och det var fruktansvärt ont efteråt. Helt enkelt för han gjorde mig illa. När vi har sex så brukar han komma fort och tycker det är väldigt skönt. Jag är knappt klar.

    Har aldrig haft problem som här förut varit med mina killar som älskar min kropp och känt mig sexig. Nu har min lust nästan försvunnit det är ?inte värt besväret?. Känner att jag dör långsamt inuti och har faktiskt frågat om han ör ok med att jag skaffar en kk. (Inte min stil eller grej, har aldrig varit otrogen).

    Han är en jättebra partner; men jag känner mig mer död inuti, känner inte att jag vill kyssas och kela (då stoppar han mig men ett NU sover vi?.  Jag orkar snart inte mer. 


    hHan har sagt att tidigare relationer tagit slut pga detta. Gar funderat på om han är asexuell eller bög men det tror jag inte. Sen slaka fina kuken hänger ner. Ska jag leva så här i resten av mitt liv? 


    Hjälp! 


    Konstigt att han inte söker hjälp, men då är han väl nöjd med hur det är.

    Onanerar han på egen hand? Då har han en sexdrift i alla fall. 

    Kan mycket väl vara något medicinskt. Kanske att han sökt vård tidigare och de har inte kunnat hjälpa honom då?

    Om han gör illa dig när han försöker tillfredställa dig får du visa honom hur han ska göra. Men fungerar imte det så  är det ett allvarligare problem med honom. 

    Det.fimns ju en litem grupp asexuella, som inte är så i tresserade helt enkelt. Stämmer det hir han är med den gruppen som är asexuella?
  • Anonym (Desti)
    Anonym (Sorgsen) skrev 2025-04-18 18:21:23 följande:

    Hej!
    jag har frågat om han är asexuell men han säger att han inte är det. Det börjar bli så enerverande det här, lite som att jag inte får ha en lust. Han är smeksam och så men ointresserad av att göra det skönt för mig. Ibland har jag tänkt om man vill slippa så kan man ju framstå som dålig på något. Det är en elefant i glashuset det här och jag vill bara bli lite älskad. Känner mig uppgiven och desperat och ful. Tappar orken att göra mig fin, spelar ingen roll, raka ben ovh underliv, spelar ingen roll, sexiga underkläder, spelar ingen roll. Läsa porrnoveller ihop, ger ingen effekt. Har föreslagit att vi ska se på porr, njae. Leksaker är inte ok (för honom). 


    Jag krymper. Min självkänsla med. Önskar att få känna alla de här känslorna igen. Det är så trist för jag älskar honom så mycket.


    Kolla upp om hans beteende stämmer med asexualitet. I så fall är det ingenting som du kan göra, du måste då hantera att han är helt ointresserad.
  • Anonym (Desti)
    Epikuros skrev 2025-04-19 16:22:03 följande:
    Känner med dig Sorgsen. Vet hur det känns. Som att man krymper. 
    Det spelar inge roll hur många gånger ens partner säger att de älskar en eller tycker att man är snygg och attraktiv. Man vill inte ha ord - man vill ha bevis, i form av handling. Jag VET att min fru älskar mig och tycker att jag är snygg, men jag känner det inte. Allt jag känner är hur ful, oattraktiv och betydelselös jag är. 
    Jag tycker att du ska fråga din fru vad som skulle göra henne mindre stressad och få henne att koppla av mer. En del kvinnor är helt enket för stressade och trötta för att uppleva någon lust. De vill sova.

    Det är ju inte säkert att det är så i ditt fall, men det kan ju vara värt att kolla upp.Detsamma gäller  män som tappat lusten.

    Vår moderna livsföring är sanslös.
  • Anonym (Desti)
    Anonym (Sorgsen) skrev 2025-04-24 00:44:41 följande:

    Epikuros

    Vad gör man? 
    Dör långsamt inuti?
    Får nog en dag? Lämnar?
    Jag vet inte än, lever väl på hoppet.
    Tyckte jag var en sexig kvinna i mina bästa år som njöt av livet, innan i allafall. 
    Jag börjar mer och mer tro att han är asexuell. Har blivit så gammal att jag förstår att allt inte är svart eller vitt i livet. Han vill inte heller att jag har en sexuell relation med någon annan (men ibland känns det som ett alternativ). Släpp mig fri tänker jag då eller älska med mig. Sen är det inget alternativ i verkligheten. Jag är ju en ?bra?person.


     


    Många har ju medicinska problem med sitt stånd, fler ju äldre männen blir. Har han konsulterat en läkare eller sexterapeut?

    Det klart att han kan vara asexuell, ett tillstånd som varar hela livet. Ibland med undantag för ett lite större intresse just som nyförälskad, men inte mycket då heller.
Svar på tråden Sexlöst äktenskap, hur länge skall man klara av det?