Hade du velat se verkligheten som den är om det är dåligt?

Konstig fråga. Hur kan man varit så blind att man inte märkt hur det står till? 

 

Jag hade velat veta sanningen...

Hatar falskhet!

Jag hade velat få sanningen levererad varsamt, en liten sak i taget.

Konstig fråga och konstig inställning till livet.

Jag gissar att du är en person som själv anser att du bara är ärlig och säger sanningen ?även om den är obekväm? typ, och du förstår inte varför folk tar avstånd från dig när du gör det. 

 

Kan ju finnas många skäl. Man kan växa upp i en sekt t ex. Alla som inte är med i sekten är konstiga. Så du är bara med folk som är med i sekten. Och plötsligt kommer man till världen utanför och inser att man levt ett helt dysfunktionellt liv. Men när man är i det så känns det normalt, man har ju inget annat att jämföra med, man kan tro att alla har det likadant. 

Frågan är om man mår bättre av att stanna där man ändå ser det mysigt. 

Va? Jag går inte runt och säger massa sanningar till folk. Frågan är mer utifrån den personen som exempelvis växer upp i en sekt och inte vet något annat, är det bra för den personen att märka att det varit extremt dysfunktionellt? 

Det finns ju alla möjliga sånna här exempel. Typ en skola med en extrem inriktning. Det var som en sekt, eleverna har helt olika uppfattning om sin barndom och skolgång. Vissa blev enormt utsatta, man själv hade en fantastisk barndom. Tills dom en dag vaknar upp i verkligheten och inser att hela deras uppväxt har varit helt dysfunktionell. Men om man är kvar på samma plats, med samma människor och leva så som man blivit lärd, då kommer allt funka bra. Handlar inte om att någon medvetet kommer fram till någon och säger att din barndom va fel. 

Det kan lika gärna handla om att man blir hembjuden till en familj på middag och det visar sig att en mer vanlig familj kan se ut på ett annat sätt än vad man trott är det normala. Så bara av att få uppleva något annat kan vara en ögonöppnare. 

 

Jag hade valt sanningen. Förutsatt att jag är vuxen vill jag leva i den faktiska verkligheten. Jag ser mig inte som ett barn som man behöver dölja sanningen för.

Då hade jag haft makten att förändra mitt liv utifrån den faktiska sanningen. Göra av mig med vännerna och leta nya bl.a. 

Jag ogillar folk som stoppar huvudet i sanden, även om jag förstår att det är bekvämt. Verkligheten är hård. Welcome to the real world. 

Bra skrivet! 🙏

Hur hårt det än är? Har sett folk få dessa aha upplevelser och dom mår sååå dåligt över det. Sådär så att det blir svårt att resa sig. Hade det varit bättre om dom bara fått leva som dom gjorde innan Och nej det är inte jag som sagt något, 

Jag tar också sanningen hur hård den än är, det är väl inte orimligt ändå?