Kan man vägra socialtjänsten att göra hembesök?

Jag undrar en sak: Du är högutbildad, du kan och vet mycket, har tillgång till jurister etc. Varför ställer du en sådan fråga på familjeliv - där vem som helst anonymt kan svara?

Väntade du dig hjälp härifrån? Sedan tycker iallafall jag att svaret på frågan är ganska självklar. 

Hur vet du att socialtjänsten vill träffa dig? Har du pratat med dem i telefon (i så fall borde ni väl ha pratat om var träffen skulle äga rum), fått brev eller?

Vad och hur du ska lösa situationen med skolan har förstås vi ingen aning om eftersom vi inte vet vad det gäller eller omständigheter kring det.

Ok, men jag förstår ändå inte. Det låter nästan som du är ute efter att tävla om vem som har mest innanför pannbenet än att få svar på sakfrågan.

Jag undrar fortfarande hur socialtjänsten kontaktat dig? Mitt barn blev nämligen orosanmäld en gång. Då ringde en därifrån till mig, vi pratade i telefon, han konstaterande att vi föräldrar gör tillräckligt och han bara la ner utredningen efter det.

Däremot har jag hört föräldrar till barn med NPF, att just socialtjänsten hjälpte dem (efter utredning av barnets situation) att ligga på skolan att göra vad som behövs. Alltså att de konstaterat att det inte finns brister i hemmet men i skolan.

Nu vet jag inte vilket funktionshinder ditt barn har, och har givetvis inte heller med att göra.

Det var skolan som anmält i de fallen jag känner till också. Det gjordes utredningar kring barnet (om socialtjänsten kom hem till familjerna eller ej vet jag inte).

Men de utredningarna kom alltså fram till att barnen/ungdomarna hade tillräcklig stöttning från föräldrarna men inte i skolan. Detta gällde barn med NPF. Då gjorde skolan anpassningar till det bättre.

Jag förutsätter ju att skolan är mer professionell än att de inte "vill att någon annan säger hur de ska jobba". De borde vilja hjälpa barnen. Det är också min erfarenhet från mina barns skola.

Sedan kan det vara väldigt svårt när det ex gäller NPF att få allt att bli helt perfekt.

Jag har ju ingen aning om vad det gäller i ditt fall. Om det är sånt som att ungdomen vägrar ta av sig mössan inne skulle ju t ex problemet vara lättläst. Han/hon kan behöva mössan på för att känna sig trygg.

Är det så att ungdomen blir stressad och "bråkig" pga för mycket intryck/rörig skolmiljö kan ungdomen kanske få sitta enskilt i ett lugnt rum och arbeta/arbeta hemifrån med vissa uppgifter.

Det här var två exempel på lättlästa problem. Jag förstår och vet att det inte är så lätt alla gånger.

Jag vet inte hur vanligt det är att socialtjänsten gör hembesök, men isåfall borde det finnas skäl till att de vill träffas hemma istället för på deras kontor (som väl låter mer rimligt i normalfallet) - eller bara ta ett telefonsamtal.

Jag tycker jag har hög integritet jämfört med andra. T ex att jag aldrig skulle lägga ut bilder på mig, mina barn eller någon annan på nätet.

Däremot - OM socialtjänsten behövde göra en utredning på mitt barn med funktionshinder och träffade henne - skulle jag föredra att de kom hem till mig av den enkla anledningen att det skulle vara omöjligt att gå med henne till något sånt ställe som deras kontor 😄

Mitt barn fick som sagt en orosanmälan, INTE vårt föräldraskap ifrågasattes av skolan som gjort anmälan, utan just oro för barnet.

Den oron har givetvis även jag och barnets pappa.

En socionom(?) ringde mig och frågade om omständigheterna. Han frågade också om vi ville ha något stöd från dem. Mitt barn med sitt funktionshinder behöver all hjälp hon kan få tycker jag, men vi kom gemensamt fram till att just räcker det som vi nu gör: Anpassningar i skolan, utredning hos BUP för diagnosen (som nu är klar), kontakt med habilitering och ev LSS.

Jag har bara upplevt att både skola och andra instanser har försökt hjälpa vårt barn. Det kan vara väldigt svårt i skolan för barn med funktionshinder.

Jag har aldrig känt mig misstänkliggjord eller ifrågasatt i mitt föräldraskap. Men förstår att det inte är roligt om det känns så.

Kan inte tänka mig att OM någon tjänsteman kom hit skulle ha några åsikter om möblering eller annat 😄. Det skulle väl isåfall vara att minimera intryck i mitt barns rum för att hon blir lugnare i ett mer avskalat rum. Men det har vi själva gjort för längesen.