Hur vet man om man är normalbegåvad eller svagbegåvad?

Jag har svårt att tro att en svagbegåvad person skulle klara skolan så bra som du gjort.

Min syster är svagbegåvad och hade problem med skolan hela sitt liv, både med skolämnena och det sociala samspelet. Hon hade godkänt i de flesta ämnen upp till högstadiet men därefter gick det utför. Hon klarade inte gymnasiet och fick tyvärr sin diagnos som vuxen, då var det ju för sent med insatser i skolan. Nu i trettioårsåldern är hon i behov av hjälp i nästan allt som krävs av en vuxen människa; ekonomi, sköta hushållet, komma ihåg tider osv. Sen finns det ju de med IF som klarar mycket av detta galant, och det finns de utan IF som har annan funktionsnedsättning som behöver mycket stöd i vardagen.

Betyg är såklart en indikation på begåvning men inte på något sätt avgörande. Jag har haft klasskompisar som fått oförtjänt höga betyg och de som fått alldeles för låga betyg bara för att lärarna kuggar hellre än godkänner. Sen kan det ju spela in om man hade en bra lärare, hur man mådde när man tog kursen och gjorde proven, om man lämnade in uppgifter i tid osv... Bara för att man fick "sämre" betyg som tonåring betyder inte det att man är dålig. I såna fall skulle jag vara dålig i idrott eftersom jag hade IG-varning på gymnasiet, men idag pluggar jag fysiologi och instruerar på gym så det spelar inte så stor roll känner jag 😉

Det är omöjligt för oss att avgöra din iq baserat på dina trådar, det skulle vara lättare om vi visste om t ex dina matematiska kunskaper och din förmåga att känna igen mönster. 114 i IQ är genomsnittligt i alla fall, visserligen i högre spannet.

Jag har för mig att du skrivit någon gång att du beräknas vara omkring 15 mentalt, om än med stort ordförråd, eller blandar jag ihop dig med någon annan? Det finns nog gott om tonåringar med samma iq som du.

Att önska att man hade lägre iq än man har är nog inte en bra strategi. Någon gång läste jag något i stil med "det är lättare för en intelligent person att spela dum än vad det är för en ointelligent person att spela smart".
Jag har för mig att Marilyn Monroe var väldigt intelligent men hon antog rollen som totalt naiv och ditzy för att det gynnade henne. Hon visste antagligen alldeles för mycket om högt uppsatta människor för att de inte såg henne som ett hot.