Stämmer detta?

Nej. Det är ju inte så att varje kvinna som har sex med en man en gång på något magiskt sätt blir trollbunden och emotionellt investerad i sagde man. Det är ju inte säkert att man klickar under sexet, trots initial ömsesidig attraktion och sex har man ju haft med folk som man efteråt helst aldrig vill se igen... 

Jag skulle nog vilja vända lite på det hela och tillstå att många kvinnor (obs! Detta är inte allmängiltigt. Det gäller inte alla och inte alltid, givetvis) behöver känna att det finns något mer än ytlig attraktion för att FORTSÄTTA ha sex med en man.

För män är det nog mer vanligt än för kvinnor att det räcker med sexuell attraktion för att uppehålla ett intresse, men för många kvinnor hehövs det ytterligare en dimension av närhet och intimitet för att verkligen kunna lita på sin sexparner och därmed ge sig hän och få ut maximalt av sexet. Och utan detta finns liksom ingen anledning att fortsätta ses och ha sex.

Det kräver att man klickar och trivs med varandra på ett personligt plan.  Och om den intimiteten växer fram, ja då är steget inte så långt till att känslor av förälskelse uppstår.

Så summa summarum: Kvinnor blir inte emotionellt investerade av att ha sex, men behöver vara emotionellt investerade för att ha riktigt bra sex.
Och vissa kvinnor skiter fullständigt i detta emotionella dravel, och vill bara ha en jävligt het sexpartner ;).

... Och när det gäller någon som kanske inte är så bra för en, så är det ju sällan logiken som styr attraktion och förälskelse och i början av en relation ser vi föremålet för våra ömma känslor genom de rosaskimrande glasögonen. Längre fram i en destruktiv relation har vi normaliseringsprocessen. Att ha investerat så mycket i relationen kan också göra att man inte förmår se vartåt det barkar.