Varför jag gett upp kärleken (men fortfarande hoppas på vänskap)

Problemet  när jag läser denna typ av inlägg, är att det är regel snarare än undantag med "offer mentaliteten".

Ni fokuserar på helt fel saker och negativa tankar om er själva. Det är från början väldigt svårt att hjälpa sådana människor. Då det handlar om att du själv måste börja se på sig mer i ett mer positivt ljus. En sådan omställning kan vara väldigt svår.  Men det är ingen människa som finner de sig vare attraktivt eller hållbart. I längden orkar man inte med en människa som hela tiden är negativ. Det blir att även andra börjar de på dig likadant i slutändan.

Sen är det numera ännu vanligare med kvinnor som väljer bort barn. Jag har en del kvinnliga vänner som gjort det. Även jag själv som man. Även om det är mer vanligare bland oss män. Läste så sent idag att siffran är ungefär 25% numera. Där kvinnor väljer bort barn.

Det är också väldigt svårt att få vänner som vuxen, I ett land som Sverige. Om jag var du, skulle jag vara glad över det jag har istället.  En del har inte ens det. Du kunde ha det betydligt värre. En liten tröst, men du är ju inte helt ensam i alla fall.