Hur vet man om man är sjuk, galen, eller bara konstig?

Min brorsa har stått i kö för annan utredning hos öppenpsyk i tre år. När han hörde efter i januari hur det går att få en tid svarade de att om ingenting kommer emellan de som redan står i kö har han en till till 2027-2028. Själv har jag redan en annan diagnos, så de tänker säkert bara att jag får klara mig på den.

Ok, bra, då vet jag att det är ok i alla fall.

Om det är en autism eller ADHD-utredning ssom är aktuell, så är det en funktionsnedsättning, ingen sjukdom. Men det kan förstås medföra stora problem i vardagslivet.

Om någon däremot exempelvis är självmordsbenägen, gör självskador, är psykotisk (har svårt att stanna i den vanliga verkligheten), eller får panikattacker så att de hela tiden åker till akutmottagningen, så anses de vara psykistriskt sjuka och får förtur till psykiatrisk vård.

Psykiatrin har så väldigt dåligt med resurser, så att även om en person lider och behöver en utredning om ADHD eller autism, så får de vänta när det finns akut sjuka människor. Det är grymt, men så ser det ut idag inom vuxenpsykiatrin.

Så här har det låtit hemma hos mig idag, bland annat:

Någon annan: Har du ätit något idag?
Jag: Inte än.
Någon annan: Gör det. Om du diskar sen och går en prommenad så får du en pepparkaksmuffins.
Jag: Ok. 
*fixar mat. diskar*
Någon annan: Glöm inte att ta fram en pepparkaksmuffins ur frysen.
Jag: Jag är ganska barnslig, eller hur? *rotar i frysen*
Någon annan: Kanske, men det kan man behöva ibland