Varför alltid skuldlägga kvinnor?

Anonym (Frivilligt barnfri kvinna) · 2025-04-05T10:24:07+02:00

Nu är det mer barn propaganda på ingång. Jag har märkt av att även kanaler som TV4 pratar väldigt mycket om barn. Minst varje dag numera. Företag och reklamer har börjat innehålla mer barn propaganda med. Ett ex. är Volvo. Som har en kvinna som ringer hem till sin man, för att berätta att hon är gravid. Förmodligen på uppdrag av Staten. Jag förstår att det minskade barnafödandet oroar. Men detta är ganska sjukt. Nu är det Anna Hedemo (64 år) höginkomsttagare och kanske möjligen höger konservativ. Som vill skuldbelägga kvinnor som väljer bort barn. Fräscht. Tala om att sparka på sitt eget kön. Kanske bitter över att det är mer accepterat idag. Än det var när hon själv blev gravid. Varför ska inte en kvinna få välja själv över sitt liv? Vill hon åka till Grekland, och sola och läsa böcker. Varför ska hon inte få det? Det är väl hennes liv eller? Eller menar Ann, att kvinnor ska pausa sitt egetliv, just för att föda barn istället? Är det kvinnans enda uppgifter eller vaddå? Ska man skuldbeläggas för det? Ses som mer egoistisk? Håller man män vid samma standard? Ifrågasätter man deras val och liv lika mycket? Är sann medveten om att vi lever i ett helt annat Sverige idag, än när hon själv fick barn? Att inkomstklyftorna ökat rejält. Och att många upplever ekonomisk otrygghet. Hur svårt det är att få en lägenhet idag? Om man inte har möjlighet att köpa en? Att detta kommer bli ett ännu större privlrnyi framtiden. Och att allt fler vuxna kommer tvingas bo hemma i allt högre ålder? Att framtida generationer kommer tvingas arbeta till 75 förmodligen. Eller 80? Jag förstår att man som höginkomsttagare förmodligen inte har så bra insyn i dom olika samhällsskikt som råder? Att våran arbetsmarknad är den sämsta på många år. Med eftersläpande löner. Tycker hon att det är konstigt att många inte blir sugna på att skaffa barn? Dessutom är vi många som inte ser på oss själva som barnlösa. Vi är frivilligt barnfria för att vi frivilligt valt bort barn. Barnlös är man om man saknar barn och vill ha barn. Så jävla trött på denna propaganda Låt folk välja själva. Dom har större problem att lösa innan detta kommer vända. Kvinnor är inte enbart maskiner som ska föda barn. Om jag vill köpa mig en herrgård i Provence istället för föda barn. Eller åka till Australien på hiking. Ska resten skita i. Det är MITT liv. Sluta med skuldbelägga kvinnor för någonting som har FULL rätt till. https://www.expressen.se/kultur/ide/varfor-skaffa-barn-nar-man-kan-sola-i-grekland/

Anonym (Såere) skrev 2025-04-12 12:36:04 följande:

Om det du nämner verkligen är den egentliga motiveringen varför du valt bort barn: har du kommit på de formuleringarna själv eller har nån annan berättat det där för dig?

Om du tycker dig se skuldbeläggande från samhället, typ SVT eller på nätforum, så är det nog nånting du själv tolkar in. Ingen utomstående vill antagligen belägga dig med skuld. Men om det finns en skuld, vems annars skulle skulden vara om inte din? Är du inte ansvarig för dina egna livsval?

Ingen utomstående har anledning att skuldbelägga dig för att du valt att bli en torrkvist på livets träd. Möjligen du själv. Kanske din ev partner, rimligen dina föräldrar och eventuella kvarvarande i generationen innan. Det är ett faktum att 5 miljarder år av en oavbruten kedja av liv slutar med dig därför att du vill ha det så. Dina förfäder överlevde dinosaurier och meteornedslag men du hänvisar till att du inte klarar inte av att hantera en vagt osäker framtid där det kanske regnar och grasserar snuvor ibland och folk skitar ner naturen och är elaka mot varandra. Ditt val är faktiskt värt en hel del besvikelse från dem som gjort ditt liv möjligt. Jag erkänner att jag själv skulle blivit besviken. Jag hade undrat vad jag själv gjort fel.

Är du säker på att det där grådaskigt fluffiga du skrev verkligen är ditt motiv? Du behöver inte redogöra för ditt verkliga motiv här men det är nog bra om du nånsin ska bli vuxen, att du gör det där klart för dig själv och inte förväntar dig att nån annan ska jubla över dina livsval.

Du har gjort dig själv irrelevant för framtiden, lev med det. Känner du en skuld för det så är den din att hantera.

Om du inte vill ses som än mer irrelevant även av din nutid så är mitt tips att du slutar att försöka lasta över skuld på oss som gjort vad du inte vågat/velat/kunnat. Skaffa istället rejält med godis att ge grannbarnen nu i påsk eller gör nåt annat som gör världen och framtiden ljusare.

Du har en hånfull och nedlåtande ton, vilket jag tycker är trist. Men du för också ett hyperindividualistiskt resonemang, som jag inte håller med om. För det första är dina gener med största sannolikhet inte så unika eller "intressanta" som du tror - som människor delar vi den absolut största delen av vårt genom med varandra. För det andra är man inte "irrelevant" för framtiden bara för att man inte har barn. Det enda det betyder för framtiden är att man inte har avkomma som för sitt DNA vidare. Att föra vidare just mitt DNA är inte att ta hand om mänskligheten ? det är bara biologi, och inte alltid meningsfull i sig. För MIN del jobbar jag hellre för hela mänskligheten än för de två eller tre individer som råkar dela aningen mer av just mitt DNA. Du skriver att "Ditt val är värt en hel del besvikelse från dem som gjort ditt liv möjligt". Jag förstår att man blir besviken om man inte får barnbarn om man vill ha det, men nej, det är faktiskt inget man kan kräva. Och att människor blir besvikna betyder inte att någon har gjort fel, bara att deras förhoppningar inte uppfylldes.

Anonym (,,,)

Sat 19 Apr 2025 09:45

#105

Anonym (Såere) skrev 2025-04-18 18:33:43 följande:

Det är lite gulligt och mänskligt att resonera som du gör - jag känner igen mig själv som väldigt ung.

Sen dess har två saker hänt som ändrat mina perspektiv. Det ena att jag träffat den enda personen i hela världen som jag vill ha allt med, en gemensam nutid, en gemensam dåtid (vårda vår historia) och en gemensam framtid. I den gemensamma framtiden ingår att jag vill att vår kärlek och gemenskap och åtrå leder till vad som nu känns väldigt självklart men jag själv innan dess, som ung, inte kunde begripa: barn. Hur man än vrider och vänder på det går det inte komma ifrån att utan barn, ingen framtid. Jag vill att vår kärlek ska ha en framtid, att den ska bygga framtiden. Framtiden är barn och fortsatt framtid. Tills solen slocknar om miljarders år.

Det andra som hänt är att jag verkligen fått barn. När det skedde finns det plötsligt någon som är viktigare än mig själv och viktigare än allt. Samma sak när nästa barn kom och nästa. Mina barn är viktigare än något annat. Nån dåre i tråden uttryckte att kungafamiljen skulle ha större värde än mina barn. Så kan bara någon som själv är barn i huvudet resonera, som inte egentligen har någon annan än sig själv att tänka på och ansvara för (eller inte förmår pga halvbra förnuft och mognad) och därför frikostigt kan underkänna mitt och föräldrars perspektiv som ?egocentriskt? utan att begripa att det är exakt tvärt om. Du har bara dig själv att ansvara för och kan därför hänvisa lite luddigt till mänskligheten. För mig är resten av mänskligheten, inklusive kungafamiljen och mig själv, mindre värd än mina barn och mina barnbarn och efterkommande. Det är själva utgångspunkten för normalt funtade föräldrar. Det är själva utgångspunkten för allt levande, daggmaskar och grankottar, de agerar på det men de har inte förmåga att begripa det.

Många av människans kulturella system vill bekämpa denna utgångspunkt, ogiltigförklara den. Inom religion hävdas ofta att kärleken till Gud ska vara överordnad allt. Putin hävdar att dina barns liv är mindre värda än Rysslands. Men det gäller inte hans egna.

Såna läror är till för att finta bort din egen självbevarelsedrift. Att lura dig att du själv minsann är helt betydelselös i det stora hela. Gud befallde Abraham att offra sin son Isak.

Så då är frågan:

1) är du Isak: för ung och oerfaren för att begripa detta,

2) är du Abraham: själv lurad, eller

3) är du Putin: försöker själv lura andra att de saknar betydelse i världsalltet

Så finns det en fjärde roll, som tycker att Isak är gullig men naiv, Abraham är en dåre och Putin är ond.

Jag tycker det är synd att du fortsätter ha en så nedlåtande ton. Inget av det du skriver har dessutom något med det jag skriver att göra. Jag betvivlar inte ett ögonblick att de flesta föräldrar sätter sina barn högst i världen, men det har ingenting med det jag skrev att göra. Jag ifrågasatte inte att människor älskar sina barn. Jag ifrågasatte påståendet att den som inte får barn är irrelevant för framtiden, och att det skulle vara rimligt att känna besvikelse över andras val att inte reproducera sig. Om jag själv hade barn skulle de med största sannolikhet vara det viktigaste för mig.

Jag håller också med om att det inte finns någon framtid för mänskligheten om ingen skaffar barn ? men det betyder inte att varje enskild människa måste göra det, eller att den som väljer annorlunda är mindre viktig, mindre mogen eller mindre värdefull.

Och för tydlighets skull: jag skrev inte heller något om egocentrism. Man kan vara precis lika egocentrisk med som utan barn. Det jag skrev var att för mig prioriterar jag hellre annorlunda än att sätta de individer jag råkar avla fram högst i universum, bara för att de delar mer DNA med mig. Det är inget moraliskt fördömande, det är bara ett annat perspektiv.

Jag förnekar inte att det finns starka biologiska drivkrafter kopplade till fortplantning, men det är ju just därför som preventivmedel och abort existerar. Människan har genom historien hittat sätt att hantera sin biologi, att fatta medvetna val som går emot driften att föröka sig. Det är inte ett tecken på naivitet eller "ungdomligt oförstånd", utan på att vi som art och individer ibland sätter andra värden ? frihet, ansvar, livskvalitet ? före reproduktion.

Anonym (,,,)

Sat 19 Apr 2025 13:23

#107

Anonym (Såere) skrev 2025-04-19 12:40:02 följande:

Vi är helt ense om att inte alla ska eller kan skaffa barn, jag tror inte att någon nånsin har på allvar ansett det. Har du ingen egen inre motivation att skaffa barn så ska du förstås inte göra det.

Men den som aktivt väljer att inte skaffa barn behöver, för att anses vuxen, inse att 1) hen deltar inte i framtiden 2) hens förmödrar och förfäder har goda skäl att vara besvikna eftersom deras ansträngningar för att livet ska gå vidare varit förgäves 3) föräldraskap innebär att världsbild och prioriteringar ändras och att mogna människor kallar denna förändring för mognad.

Det går att mogna utan att just bli förälder men det är nog svårare för den som aldrig ens känt romantisk kärlek och eller längtan efter barn. Lycka till.

Världen måste ju vara rätt obegriplig tänker jag? Mycket kultur, allt från Harry Potter till Broarna i Madison County har en väldigt stark klangbotten i erfarenheten att vara förälder och därmed både själsligt mer splittrad och samtidigt starkare därför att det finns något som är viktigare än en själv att kämpa för.

Nedlåtande? Kanske. Eller så är problemet att du tar åt dig svårt. Du är ansvarig för dina egna livsval och får ta konsekvenserna och acceptera att du gör dig irrelevant och att folk är besvikna. Det kanske är ok för dig. Har du ingen egen inre motivation att skaffa barn så ska du förstås inte göra det.

Jag tar inte åt mig, jag reagerar på din ton. Det är inte samma sak. Ja, jag är ansvarig för mina livsval. Det är din åsikt att det gör mig irrelevant, ingen allmän sanning. Att jag inte för mina gener vidare gör mig genetiskt irrelevant, absolut, men jag ser världen som större än så. Du verkar inte göra det, och det är förstås helt okej. Men du behöver inte anta att alla människor delar dina värderingar.

Och vad gäller förfäders förväntningar ? det är ju ett tankespår som snabbt leder in i en större fråga: mänskligheten kommer sannolikt inte att existera i evighet. Förr eller senare upphör alla släktled, alla civilisationer, allt liv. Om det innebär att allas ansträngningar ytterst varit förgäves, ja då gäller det väl oss alla ? inte bara dem som väljer bort barn just nu. Men du kanske tänker att mänskligheten kommer finnas i evighet?

Jag förstår inte heller varför världen skulle vara obegriplig. Du förutsätter att den som inte delar din livserfarenhet heller inte kan relatera, men det är ett ganska snävt synsätt. Kanske var världen obegriplig för dig innan du fick barn, men återigen är inte alla människor likadana. Det är uppenbart att du känner att du förändrades mycket av att få barn, men det finns andra som inte upplever samma sak, och det finns andra som kan förstå saker utan att själv ha upplevt dem.

Varför alltid skuldlägga kvinnor?

INNEHÅLL