Sjukt barn på bytesdag

Sjukt barn på bytesdag

Ena föräldern är infektionskänslig och rädd för att bli sjuk, den andra (som haft barnet denna vecka) har planer för helgen och kan inte heller ha barnet, så hur gör man? Vems ansvar är det att lösa?

Normalt är det inte förenat med livsfara att bli smittad, det är det här, men är det den andra förälderns ansvar?

Barnet är väldigt sällan sjukt och de gånger de hänt har barnet fått isolera sig på rummet så gott det gått.

Med vissa sjukdomar kan vanliga infektioner innebära livsfara. Addison är en sådan sjukdom, där en magsjuka innebär livsfara och akut inläggning. Hur menat du att soc ska behandla Addison?

Kan ni bara hålla er till det jag frågar?

Barnet är väldigt sjuk den här gången, inte bara lite förkyld och att vara i samma bostad är en risk.

Jo tack, vi har varit föräldrar i många år och vet vad det innebär. Barnet är inte i behov av barnvakt och verkligen inte vid en vanlig förkylning, däremot behöver ju någon hålla ett öga och fixa mat etc när hen är ordentligt sjuk.

Vet du hur smittor sprids?

Tonåring.

Du vet inte vilka försök som gjorts för att lösa det.

Herregud, det här handlar alltså om en tonåring..? Varför kan hen inte bara vara kvar hos den andra föräldern och den föräldern fortsätter med sina helgplaner som planerat? Det handlar ju inte om en bebis, liksom. 

Åker föräldern med planer bort kan hen ju lämna lite färdiga matlådor eller att den infektionskänsliga föräldern kommer förbi med lite mat vid behov och lämnar vid ytterdörren samt ringa regelbundet för att se om barnet mår bättre eller sämre. 

Fattar inte hur det kan bli ett sånt liv för nåt sånt här. 

Hen vågar inte vara ensam hela natten.

Det var just det du lovade dig själv när du satte barn till världen, att finnas till för dem i alla lägen. Du kan behöva "ha jour" för ditt barn hela livet, det är ett livslångt åtagande. Märkligt sätt att se på föräldraskap, "ha jour" för övrigt. Ditt barn kan ju få en lunginflammation när det är 25 år gammalt, har du "ingen jour" längre då? Jag är bara så förbluffad över föräldrar som tycker att de ska leva precis som de gjorde innan de fick barn; ibland ser man dem flyga med nästan nyfödda barn. Det är ju inte för barnens skull dessa resor sker.                                                                                                                                                                      Vi som inte ville fjättras vid barn och inte ville ha det ansvaret utan ville vara fria för att kunna resa och göra karriär, vi valde bort barn. Har man barn ska de vara högsta prio, inget annat är tänkbart. I det här fallet ska det sjuka barnet inte flyttas utan föräldern med helgplaner får ändra dem.                                     

Förrvisso äldre än de flesta här, från tidsepoken före den stora superegoismens och mängdskilsmässornas tid, skakar jag bara på huvudet. Om min snälla mamma som passade oss när vi var sjuka, vädrade rummet, bytte lakan och pyjamas på oss, svala handdukar i pannan och älsklingsmaten, hade kunnat läsa detta från sitt moln i himmelen hade hon inte trott att det var sant. Såna föräldrar fanns inte då och jag hoppas att de hör till undantaget, de som med berått mod skickar iväg sjuklingar på resa, egentligen obegripligt.                                                                                                                                 Varför skaffar ni barn, ni som till varje pris måste ha egentid och inte kan rucka på era planer? Det är bättre att inse att ni inte ska ha några barn, de är ju bara till besvär!