Hör det här till livet med barn?

Nej så där har vi det inte. Vi bor dock i lägenhet i stan, så här springs inte hejvilt. Visst leks det en massa med kompisar och kompisar är ofta här, men det är en annan sak än det du beskriver. Jag hade aldrig orkat med att ha det som du har det!

Är det likadant hos grannarna eller hamnar de hos er eftersom ni aldrig säger nej? 

Det blir absolut samlingar av barn hos andra med. Sedan tror jag att mitt barn har extremt många vänner i olika åldrar så att det blir mycket knacka på här då mitt barn är otroligt social och har lätt för att få vänner i alla åldrar. Medan några utav mitt barns kompisar leker med färre barn och då är mitt barn en utav dem.

Jag säger absolut nej, på ett sätt där jag känner mig lite elak. Skickar hem barn, säger att de kan bajsa hemma 1 hus bort, säger att de kan gå till lekparken istället om de blir för många, sagt nej till barn som knackat på när mitt redan leker med en annan.

Nej alla har det inte så där. Det låter lyxigt med mycket kompisar nära. 

men sätt gränser. Släpp inte in barn när ni äter. Släpp inte in barn som kan gå på toa hemma hos sig. Du är vuxen, du sätter dina gränser. Du kommer lära dem ganska snabbt hur man beter sig. 

Vi hade lite så en period. Bor i ett villaområde som byggdes när vi byggde vårt hus och därmed extremt många ungar i samma ålder. 

Så där när alla var rätt små så drog de runt i en ostyrig flock från hus till hus. De hade absolut sina fördelar men det var också rätt rörigt ibland. Vi höll på att låsa in en unge en gång när vi trodde vi lyckats skicka hem alla, satt våra egna ungar i bilen för vi skulle åka bort och mannen gick in för att hämta nåt när han hör en leksak med ljud på övervåningen. Då sitter en av grannungarna i ett av barnens rum. Han var väl kanske 4 år då.

Men passar det inte får man säga nej. Det är också helt ok att skicka hem barn när ens egna ska äta. Det här som är så poppis med att folk säger att man alltid bjuder kompisar på mat.... Ja jo, om man har bestämt att ta hem en kompis från skolan absolut. Men om 10 ungar på kvarteret bara dyker upp då funkar det inte. Dessutom lär sig ju ungarna fort att dra runt från hus till hus om det vankas fika eller glass någonstans och ingen säger nej eller skickar hem.

Har man inte tid att vakta kan man säga att absolut xxx får komma ut och leka. Men då får ni vara ute eller hos er för jag måste fixa det här inomhus. När barnen blir äldre kan man lämna sina egna ungar själv men inte ta ansvar för andras barn. Då får man vara tydlig där också. Skicka hem, säga att de får leka senare o s v.

Jag vet att det är lyxig. Och jag är glad att mitt barn har förmågan att bli kompis med både 2 år äldre och 3 år yngre barn. 

Ja jag försöker påminna mig själv om att jag är vuxen och sätter gränser. Just här har jag bara lite svårt med gränser då jag dels är rädd att verka elak/hård (påverka mitt barns relation med barn jag säger nej till), dels verkar vissa andra så chill med att ha mycket barn o spring hos sig på ett sätt jag personligen inte mäktar med just nu, vilket ger mig dåligt samvete. 

Exakt det där. Har en bekant som stolt säger att hon älskar när barnens kompisar äter hos dem men deras barn har kanske 2-3 kompisar som de bara leker med. Medan mitt kan ha 7 ungar här varav flera ytliga från andra skolor. Mitt barn har en förmåga att bjuda över andra på mat, tex om de leker i parken så drar han med kompisar helt spontant, vilket vi ju pratar med vårat barn om inte blir så bra.

Precis som du beskriver, de springer runt här som flockar från hus till hus, vilket absolut har fördelar, såsom mycket fri utelek utan skärm osv. Jag kan väl ibland störa mig mer på andras föräldrar i området, vissa har tex bara 1 barn och där är barnen aldrig o leker medan de skickar iväg sin unge med kusiner till oss, vilket jag tycker blir obekvämt att ha barn här som jag inte känner, även om de bara är på gården så ska de ju ha vatten osv.

Det sociala vill man kanske förvalta men det är inte fel att sätta upp bestämda regler. Lek med kompisar sker mellan klockslagen: *-*. Äter gör var och en hemma om det inte bestäms annat i förväg. Är det fler än två kompisar så leker man ute t.ex. Varannan gång hos er, varannan hos kompisen. En lekfri dag då familjen ska umgås. 

Några exempel på hur man kan göra. 

Det sociala vill man kanske förvalta men det är inte fel att sätta upp bestämda regler. Lek med kompisar sker mellan klockslagen: *-*. Äter gör var och en hemma om det inte bestäms annat i förväg. Är det fler än två kompisar så leker man ute t.ex. Varannan gång hos er, varannan hos kompisen. En lekfri dag då familjen ska umgås. 

Några exempel på hur man kan göra.

Som tur är går småbarnsåren fort och snart nog kommer du bara ha svettiga tonåringar som äter upp all din mat och försvinner in i dina barns rum. 

Nej, men ärligt talat - det är nog bara att stå ut och våga säga ifrån.