Lämna min själsfrände?
Levt med min man i 25 år. Tre tonårsbarn ihop. Min man är den jag upplevt störst passion med men också en trygg stark kärlek. Han är min bästa vän, största fan, största stöttepelare, den jag har allra roligast med och fortfarande den jag har de bästa och innerligaste och djupaste samtalen med. Han är den roligaste och mest romantiska jag vet. Han är kommunikativ och mogen. Han vill väl. Har lätt för att säga förlåt men också att stå för det han tycker och tror på. Sedan ganska många år nu, många barn, men också helt ärligt ett " inte lika snyggt yttre" hos honom som då vi träffades. Vilket ju är naturligt. Han är också 9 år äldre än mig. Har min sexuella attraktion till honom dalat. Inte hans till mig. Självklart är detta en sorg. Det går lite upp och ner också. Och vad är " normalt " efter 30 år ihop? Hur har ni andra det? Stannar ni kvar i ek sån här situation? Även om det inte skulle förändras? Och hur kan man i så fall lämna den man älskar? För jag älskar honom.