För några år sedan var jag placerad på HVB hem med massa ungdomar med dysfunktionella uppväxter, alla hade väl varit utsatta för våld och sånt. HVB-hemmet låg långt upp i landet, tänk er Umeå. Trots detta så ville personalen jämt åka med oss till gekås Ullared och handla? Personalen planerade dessa resor in i minsta detalj. Vi fick bo på typ vandrarhem, vi hade minibussar och fick åka iväg i flera dagar. Jag kan idag ifrågasätta dessa utflykter. Det var en lång restid, ingen av ungdomarna hade efterfrågat detta och det kändes mer som något vi fick göra utifrån personalens intressen. Vi hade väl kunna få göra något mer normalt eller så. Åka iväg till en höghöjdsbana eller typ spela mini golf?. Eller gå på någon konsert, det finns många platser i Sverige där man har liksom en folkpark som kända artister kommer till och spelar. inträde kostar ingenting?. Är nyfiken hur man kan göra såhär på sin arbetstid. Typ att 4 i personalen älskar shopping och därför ska släpa ner massa trasiga ungdomar till ett gigantiskt varuhus, ge oss fickpengar för skattebetalarnas pengar och så vidare. Är detta proffesionellt?
