Du ska inte lära dig att inte ta åt dig. Du ska lära dig och acceptera att du har väldigt lätt för att missförstå andra och inte rätta till din partner. Fråga istället vad han menade så slipper ni såna här situationer. Jag fattar att det är jobbigt för båda helt ärligt.
Jag tror inte det är så att vi andra inte förstår att en diagnos kan skapa lite oreda och missförstånd. Ingen har väl egentligen förskönat eller uppmuntrat att han himlar med ögonen. Utan bara påtalat hur en tillrättavisning kan upplevas och att det är något du måste jobba med. Överlag och för din egen skull. Jag upplever att det är väldigt viktigt för dig att saker ska berättas på, vad som enligt dig, är rätt sätt. Att historierna eller det sambon vill förklara ska förklarad utifrån din egen synvinkel på saker. Det är en egenskap som många har och som kan (eller inte) vara kopplad till diagnosen. Jag undrar bara hur mycket det egentligen gör något att saker inte berättas precis på det sätt som du vill. Kanske kan du fundera på om det helt enkelt handlar om att ni upplever saker på olika sätt och att hans version är lika rätt som din. Vad gör det om något Blir lite fel i dina öron? Egentligen? Att ständigt bli tillrättavisad, och framförallt framför vänner och bekanta, är fruktansvärt irriterande och förminskande.