Är skilsmässa alltid rätta vägen?

Jag är i ditt ställe och jag drog ner på mina egna krav. Ofta har vi extra höga krav på oss själva när männen vi är med har noll. Jag valde att stanna, men jag vet att många har sina åsikter om det. 

Stanna eller gå är ett val som bara du kan göra. Jag diskar inte varje dag, för det behövs inte. Jag tvättar en gång i veckan för barnen har ändå kläder i överflöd. Är det fullt med pyssel och papper på köksbordet äter vi i vardagsrummet om jag inte orkar städa Och röja. Barnen och vi vuxna dör Inte av att inte lägga oss i slätbäddade sängar och leksakerna i vardagsrummet kan ligga kvar någon dag eller två. OM du väljer att stanna är det mitt bästa tips. 

Baserat på den informationen du ger hade jag skilt mig.
En man som inte gör något hemma och inte ens bryr sig om sin familj vill jag inte ha i mitt liv. 

Vad jobbar du med själv då ts? 

Eller jobbar du inte? Utan du tar hand om barnen, dvs kan ta en paus när du känner för det? Kan styra vardagen helt då du är den enda vuxna i rummet och du har en fri vilja att lägga upp arbetet precis som du vill själv under veckan medan din man måste göra som andra säger åt han och uppfylla alla arbetskrav annars riskerar han att få kicken? 

Kanske låter dryg, men riskerar du att få kicken av dina egna barn eller ? 

Säger inte att det inte är mentalt utmattande för er båda två, men förmodligen är det mer fysiskt utmattande och psykiskt för din man än vad det är fölr dig som kan ta de vilopauser du känner för, om det än så handlar om att ha ena barnet i knäet och låta det andra krypa omkring på altanen i luften och dagsljuset tillsammans där ute. Medan han måste hela tiden hålla en rak rygg och kommunicera på en vuxen nivå och även lösa problem därefter på en företags nivå.

Om du inte gillar upplägget, varför skaffade ni inte barn och du arbetar heltid för och han får vara hemma med barnen? 

Om det inte var trillingar, har man skaffat hela tre barn i denna situation skulle jag rösta för att stanna, någonstans har du ju gjort detta val av situationen. Men kanske istället för att förbli helt utarbetad och trött prova köpa mer färdigmat, städa bara minimalt, etc som kan underlätta i vardagen.

Jag hade lämnat - framförallt för barnens skull. Att växa upp med den bilden av hur en man/kvinna är i en relation är ju helsnett.

Jag hade börjat med att dkaffa ett heltidsjobb o krävt rättvis fördelning av hushållssysslorna och barnen. Hade inget förändrats hade jag börjat lägga upp en buffert för att kunna lämna. Samt läst på hur saker och ting fungerar i det land jag var bosatt i.

Du kommer väl vara lika utarbetad och trött även om du skiljer dig....du har ju precis samma sysslor med barn och hushåll + ett heltidsjobb. Du slipper vara irriterad på din man men istället ska du oroa dig för dålig ekonomi i stället.
Börja med att ta tag i din ekonomi och räkna på om du kommer klara dig ekonomiskt. 

Jag skulle också fundera över vad jag ger vidare till mina barn. 
Om hur det är att vara en mamma/kvinna/fru och hur det är att vara en pappa/man/make.
Om du tänker dig ur deras ögon.
Vad ser de dig göra, vad prioriterar du?
Och vad prioriterar deras pappa?
Ser de glädje och kärlek er emellan?

Att stanna är att underförstått ge okej på att det som är hemma hos er - är okej.
Jag hade dragit för länge sen. 

Hur är dina ekonomiska förutsättningar för en exit ur skilsmässan och hur kan du förbättra dem? Du måste ta fram fakta så du har något att ta ställning till. Vad har du för möjligheter att få jobb? Hur ser barnomsorgen ut? Möjlighet att hitta boende? Se det inte bara som problem, folk har löst svårare knutar än det här, men du måste få ett nuläge och se möjligheterna framåt.

För att stanna kvar och rädda det som finns, kan du få samtalshjälp? 
Din mat låter nästan deprimerad, är det problem på jobbet? Är han hälsomässigt OK? Att inte bry sig om sina barn överhuvudtaget är väldigt märkligt. Är han likadan på helger och under semestern? 
Ni behöver förstå varandras situation utan att hamna i läge att bara anklaga för det löser ingenting. Att blanda in en proffessionell tredje part som samtalshjälp kan hjälpa.

Älskar ni varandra? I så fall bör ni gå i parterapi.

När det gäller hushållsarbetet så skulle du kunna föra dagbok under ett par veckor, skriva upp allt du gör och allt han gör. Tidsberäkna det. Visa honom att du arbetar mer än vad han gör, för så är det troligen.