Hur hade ni reagerat?

Nä hade absolut inte varit ok med mig. När mina barn var små så kunde man absolut ja playdates i parken med andra föräldrar. Både pappor och mammor. 

Men middag och alkohol på kvällstid med någon av motsatt kön. Det är ju nåt helt annat. Det borde du ha varit medbjuden på. 

Sen gårnde ytterligare över gränsen med vad de skriver. Men min gräns hade redan varit nådd vid middagen. 

Varför ska alla blanda in svartsjuka direkt? Det handlar om respekt för sin partner. Av respekt för min partner hade inte jag betett mig så.

Så om hon svara "du är bara svartsjuk" (vilket du verkar vara rädd för) så är det bara att kontraktet med "nej det är jag inte men jag hade önskat att mi partner hade så mycket respekt för mig så att hon lät bli att bete sig så". 

Nä hade absolut inte varit ok med mig. När mina barn var små så kunde man absolut ja playdates i parken med andra föräldrar. Både pappor och mammor. 

Men middag och alkohol på kvällstid med någon av motsatt kön. Det är ju nåt helt annat. Det borde du ha varit medbjuden på. 

Sen gårnde ytterligare över gränsen med vad de skriver. Men min gräns hade redan varit nådd vid middagen. 

Varför ska alla blanda in svartsjuka direkt? Det handlar om respekt för sin partner. Av respekt för min partner hade inte jag betett mig så.

Så om hon svara "du är bara svartsjuk" (vilket du verkar vara rädd för) så är det bara att kontraktet med "nej det är jag inte men jag hade önskat att mi partner hade så mycket respekt för mig så att hon lät bli att bete sig så". 

Nej varken konversationen eller sättet de träffas på över middag och alkohol. 

Jag hade många playdates när mitt barn var förskolebarn. Främst med en ensamstående pappa då våra barn var "bästisar". Han var både väldigt snygg (jag också på den tiden) och supertrevlig, barnen hade jättekul ihop.
Men skulle han bjuda på middag med öl/vin och mer fokusera på oss än på att underhålla våra barn hade jag backat rejält. Det hade känts jättekonstigt. Nu var vi båda singlar men hade jag haft en partner och det kommit på tal hade jag självklart tackat nej till det.
Är pappan singel?

Nån form av intresse finns garanterat mellan dem. 

Som sagt. Det du skriver gör mig faktiskt lite förbannad å dina vägnar. Hade definitivt gjort slut!

Så kan de 2 leka ifred, ungarna verkar ju verkligen inte vara prio vid deras dejter. De har romantiska middagar (hans partner bor på annan ort och du är praktiskt nog bortrest precis just då), barnen får roa sig bäst de vill på egen hand.

Så tolkar jag detta och hade aldrig accepterat det!

Som sagt. Det du skriver gör mig faktiskt lite förbannad å dina vägnar. Hade definitivt gjort slut!

Så kan de 2 leka ifred, ungarna verkar ju verkligen inte vara prio vid deras dejter. De har romantiska middagar (hans partner bor på annan ort och du är praktiskt nog bortrest precis just då), barnen får roa sig bäst de vill på egen hand.

Så tolkar jag detta och hade aldrig accepterat det!

Jag tycker att det skulle räcka. För mig finns två skilda sorters otrohet, antingen fysisk otrohet - man träffar någon helt apropå, och av olika omständigheter går inte den andra motstå, de hamnar i säng. För mig är det fysisk otrohet, den kan i min värld förstås och förlåtas under vissa omständigheter FÖRUTSATT att det inte återkommer.

Den andra, värre, är den emotionella otroheten, där någon bakom ryggen på en bygger upp något också huxflux framkommer det att de har haft ett hemligt förhållande i x-antal månader, och man gått där som ett fån och inte vetat någonting. Den går absolut INTE att förlåta eller förstås, den är rent av avsiktligt elak.

Nej, det är inte kul att sätta gränser, håller med dig, men ibland MÅSTE man det för att kunna bli respekterad. Vissa verkar förbyta en vänlig personlighet med att man går att rulla över hur som helst, och med den vetskap du redan har nu, tycker jag inte alls du behöver bjuda på det. Och sätta igång såhär redan så nära inpå er relation startats?

Ok, det kanske inte är något nu, du har ännu inte bevis på något, men om hon tycker att den här nivån på relation till den här pappan är OK, vart tycker hon då gränsen går?

Egentligen tycker jag inte du behöver säga så mycket mer än, du jag såg ditt sms till Xxxxx, och det kändes inte alls bra. Vad har ni för relation egentligen? Också får hon tala helt enkelt. Och vill hon inte prata, då är det verkligen något skumt i görningen och defenitivt dags att gå vidare. Då är hon inte ärlig med dig.

Känns lite som hon använder dig som "ankare" hemma, men tycker uppmärksamhet på annat håll är "kul", och det är inte OK om man är i relation. Antingen får hon satsa på er relation och avsluta sina middagsdejter nu, eller så får hon bestämma sig för om hon vill leva singel och fortsätta. Jag ser inte att du har något annat alternativ än att ta det samtalet, för DIN skull. 

Tänk att vakna upp en morgon och snabeln är stor å röd - gå till doktorn och helt plötsligt har du fått oanade flugor i trumpeten som är både pinsamt, plågsamt och dyrt att behandla - förutom lidandet tack vare "playdates" eller ännu värre som jag sa, att du en dag ställs inför faktumet att du kommer på att de har startat en relation, planerar åka på kärlekssemester till Mallis, och nya "farmor och farfar" hälsar att det var så trevligt sist och ska ta hand om barnen?

Ja, självklart kan du det. Kan absolut vara en bra konversationsstartare ELLER att du bara ser reaktionen.

Hade varit väldigt obekväm i din situation. Säg bara som det är, behöver ju inte bli en stor grej. "Du älskling, jag känner mig inte helt bekväm med er relation." Förhoppningsvis kommer ni fram till konkreta åtgärder för att du ska känna dig tryggare. Till exempel att du blir medbjuden eller att de skippar middag och alkohol nästa gång de ses. 

Hade varit väldigt obekväm i din situation. Säg bara som det är, behöver ju inte bli en stor grej. "Du älskling, jag känner mig inte helt bekväm med er relation." Förhoppningsvis kommer ni fram till konkreta åtgärder för att du ska känna dig tryggare. Till exempel att du blir medbjuden eller att de skippar middag och alkohol nästa gång de ses. 

Men kan inte du avlasta din flickvan och istallet vara den som gar pa playdaten nasta gang? 
Om syftet med playdaten ar att barnen ska kunna leka med varandra (men inte kan vara utan den vuxne), sa borde det egentligen kvitta vilken foralder som ar med. Det ar bara om nagon har baktankar med playdaten som hen blir besviken om en annan foralder an den som var tilltankt dyker upp.
Lat oss saga att de bestamt playdate till imorgon. Hon meddelar sedan precis innan att hon lyckats fa tid till frissan, men att playdaten saklart fortfarande blir av eftersom DU kommer istallet. Kan ju bli en annorlunda upplevelse for dig, att fa sitta och dricka vin med honom i stearinljusens sken... (eller sa hinner han fa undan allt och staller fram ett par ol). Har han inga baktankar sa far du bara en trevlig pratstund. Hade han baktankar sa far han ett bryskt uppvaknande och forstar att  dessa (play-) dejter inte alls ar nagra dejter, fran din flickvans perspektiv, eftersom hon lika garna kan skicka DIG. 
Lattast hade dock varit om du tog upp det med din flickvan. Sag att du sag nar hon skrev och att det inte kandes bra i magen, sa far hon tillfalle att forklara deras relation. Det kan vara helt oskyldigt, att de bara pratar om ditten och datten, eller sa kanske hon sjalv anar nagot men fortsatter anda att traffa honom for barnets skull (medan hon sjalv medvetet haller viss distans under dejterna). Eller sa gar det upp ett ljus for henne, att det ar pa vag att utvecklas till nagot mer, och sa stoppar hon det (alternativt far en tankestallare och behover tanka over er relation). 
Ar allt oskyldigt sa kan du ju erbjuda dig att ga nasta gang?