Han kallar mig för tant

Nar jag hor ordet tant tanker jag pa en vitharig, rynkig gammal dam i poplinkappa, som haller hart i sin handvaska med sina adriga, aldersflackiga hander.

Sen beror det ocksa pa hur det sags. Det ar ju stor skillnad pa att saga att man ska hem till sin battre halft /sin karlek, mot att med negativ klang saga att "tanten inte later en vara ute sa lange" (nar man t ex. varit ute med kompisar en kvall). Det later ocksa lite avstandstagande, att istallet for att saga att "Lisa inte later en vara ute sa lange" sa anvander man ordet tanten, lite som att man blir ett objekt eller sak och inte en person eller hur jag ska forklara det.

Ungefar som att du skulle saga att du maste hem till farbrorn, for gubbskrallet maste ju ha mat, istallet for att saga att du maste hem till Micke, for din alskling maste ju ha mat. Hur man sager det visar ju vad man kanner for personen s a s. 

Sag till honom att det har en negativ klang for dig och att du associerar det med alderdom och ge honom forslagen i inlagg #10 ifall han inte sjalv har nagra battre forslag.