Anonym (Let it go) skrev 2025-05-15 07:58:01 följande:
Det finns folk som har genomlevt koncentrationsläger som barn och förlorat mamma, pappa och fem andra släktingar som ändå blev lyckliga. Jag kände en, hon gick bort för några år sen, 102 år gammal. Alltid nöjd och glad tills 2 månader innan hon dog, då först blev hon sjuk.
Vad har du upplevt som är värre än det?
Vad hjälper det dig att vältra dig i gammal skit?
Jag har också varit mobbad, tjock och ful som liten. Min kompis fick huvet nerkört i toaletten av mobbarna. Hela min ilska riktade jag mot att få ett bra liv och bevisa att mina mobbare hade fel. Det gick alldeles utmärkt för både mig och henne.
Man släpper det gamla och tänker framåt. Där börjar man. Du har alltid minst 50 val som du inte har tänkt på i alla situationer i livet, ta reda på dem och välj något som tar dig framåt.
Jag vältrar inte i detta. Ja, jag vet detta. Jag själv har köpt boken ''Happiest man on earth'', av en förintelseöverlevare. Just för att jag vill ju bli lycklig.
Men jag kan inte.
Jag vill ju bli lycklig. Det vill jag. Men jag kan inte.
Är det mitt fel då? Hur blir jag lycklig då? Kan du säga mig hur jag ska göra då?
För jag är tacksam över många grejer i mitt liv. Jag har haft otur. Men jag har också haft tur i mitt liv. Det är jag oerhört tacksam över.
Grejer jag är tacksam över: Jag var svin nära på att inte få några betyg från gymnasiet över huvud taget pga jag skolkade för mycket på en kurs. Jag kämpade hårt i skolan, då jag inte trivdes, var livrädd för att bli mobbad igen, och hade autism. Men jag fick mina betyg, det är så tacksam över.
Sedan behövde jag plugga upp betygen på vux. Jag skolkade för mycket där för at tistället närvara på lektionerna, så gick jag ut i skogen och försökte hänga mig. Det är ju inte så bra egentligen, men det ledde till något positivt, för att istället för att plugga matte och svenska vilket hade tagit kanske en termin/halvår, så reagerade lärarna på min frånvaro, och då fick jag plugga betygen på hermods vilket gick fort.