Är lycka ett val? Kan man välja att bli lycklig?

Som vanligt så patetiska svar och värdelösa råd! Nej, man kan inte välja lycka. Då hade väl alla gjort det?? Man kan inbilla sig att man är lycklig, men hur länge håller den lögnen?? "Det finns hjälp att få!"... Tillåt mig att fnissa. Eller rättare sagt asgarva. Vilken värld lever ni i som tror det????
Jag befinner mig i samma situation som ts. Lycka är inget man hittar runt hörnet. Oavsett hur man mår, vad man önskar, vad man har för intressen. Man kan inbilla sig att man blir lyckligare av olika saker, men ställer istället till ett helvete för sig själv! Man blir aldrig lycklig om man hamnat i det här. "Jag vill ha en hund! Näe. Inte lycklig. Jag behöver en hund till! Nej. Jag behöver 15 hundar! Och ett hus. Och en man. Och en utbildning. En utbildning till. Ett jobb. Jag vill bli chef. Jag vill ha ett barn. Eller 4 barn. Eller det eller det eller det eller det eller det!". Man kommer aldrig känna lycka! Man söker något man aldrig kommer hitta. Till slut orkar man inte längre.

Jag tror du behöver släppa en del och sluta att älta. Gjort är gjort. Kontakt med habiliteringen. DBT, färdighetsträning och psykoedukation. En guide som tillsammans med dig klurar ut vad du med dina funktionsvariationer kan få bli tillfreds. Klart du ska ha sysselsättning. Skit i utbildningen eftersom du ändå kommer att faila. Eller gör du det för att kunna säga vad var det jag sa efteråt. Alternativet är att du är en pessimist och en looser som du själv anser dig vara. Gå runt och dra runt och lyfta bidrag. Ditt val. Våga välja att ta emot hjälp. Lägg ner snacket om att de inte ger dig hjälp. Du får svar som du ropar också och tackar nej till alla former av insatser. Testa! Vad har du att förlora? Inget. Absolut inget. 

Lycka börjar inom dig själv. Det handlar nog inte så mycket om saker, eller alltid andra utan om ditt inre. Hur du mår och upplever din värld. 

Du kan bo i ett slott och vara olycklig. Du kan bo i en koja i skogen och vara lycklig. Du kan ha sju barn eller inga barn osv och vara lycklig. Du kan ha en massa pengar, resa runt jorden och vara lycklig eller olycklig. 

Det är individuellt tror jag. Det har också med kemi i hjärnan att göra. Har du ett underskott av vissa ämnen kan du vara väldigt olycklig. Man får inte glömma att olycka också kan vara ett sjukdomstillstånd. 

Du kanske ska börja med att inte jaga lyckan? Bara ta en dag i taget. 

Jag tänkte också ett tag, jag vill ju vara lycklig, att livet ska se ut si eller så. Sedan tänkte jag om och försöker bara vara här och nu istället.
Gör det som jag vill och mår bra av. Utan krav på att det ska vara eller kännas på ett visst sätt. 

Var träffade du Anna Alucy? Hon och hennes rysska (tror jag) kollega röjde runt rätt bra ett tag. Just nu arbetar hon som stafettläkare inom psykiatrin. 

Kanske du bara behöver acceptera att du mår och känner så här just nu och tänka att det är okej. Man måste inte jaga, sträva eller känna krav på att vara lycklig, eller må bra. 

Det är okej att bara vara också, i stunden och inte göra mer än så. Det räcker. Det är okej att må skit med.

Du måste inte göra någonting alls mer än att finnas. Andas. 

Tror att det är svårt att vända ett så dåligt mående utan mediciner eller annan behandling. 

Intressant! Finns bra tråd på Flashback om de där damerna. Hon hade visst funkat bra som stafett på det ställe jag hörde. 

Uppdatering:
Har fått mer mediciner.
Är mer bestämd än någonsin på självmord.