Partner med Asperger? Kan nån förklara?

Jag blir så förvånad?

Jag kan inte minnas en pryl som sambon gjort här hemma utom möjligen startat igång en diskmaskin en gång. Jag har tvättat tio ggr, hängt tvätt, lagat all mat, vikt tvätt, städat badrummet, dammsugit, sopsorterat och gjort tio andra grejer samt skött hämtning och lämning alla dar utom en då jag jobbade. Men den dagen gjorde sambon inte mycket hemma. Jag kom hem från jobbet och tog hand om allt stök. 
Jag sköter nästan allt för att sambon fixar liksom inte den biten av livspusslet.

Men sen fick jag höra kommentaren Nu vet du hur jag brukar ha det. Jag som sköter allt här hemma vissa dar?

Jag blev stum av förvåning. Inte ens sur! Hade snarare svårt att hålla mig för skratt. 

Jag fick verkligen känslan av att sambon faktiskt såg det på det här viset!

Ni har bott ihop i över tio år och du har inte lärt dig hur han fungerar? För vissa med Asperger så kan varenda liten sak bli jättestor och känner han att han har jobbar mycket så kanske han tar ut det på dig och hemmet och tycker att han har gjort mycket där hemma med. Sätt dig ner och prata med honom, är mitt råd, men var tydlig. 

Jo jag vet precis hur människan fungerar. Går att läsa som en öppen bok! De gör en väldigt övertydlig människa. Säger en sak, men ansiktsuttryck och kroppsspråk visar precis vad människan tänker och har för avsikt.

Kan också sambons alla rutiner vid det här laget. Det är inte det. 

Frågan gällde hur man kan se nåt så helt olika?

Jo jag vet precis hur människan fungerar. Går att läsa som en öppen bok! De gör en väldigt övertydlig människa. Säger en sak, men ansiktsuttryck och kroppsspråk visar precis vad människan tänker och har för avsikt.

Kan också sambons alla rutiner vid det här laget. Det är inte det. 

Frågan gällde hur man kan se nåt så helt olika?

Han tycker sig göra mycket vilket inte behöver vara fel, bara inte vad ni behöver ;P

Skulle leta rätt på någon av de där listorna för jämnställdhet där man kan fylla i och avgöra hur läget ser ut. Eller punkta ner sakerna som i tråden och "du jag undrade lite vad du menade med att du gör allt vissa dagar, inget illa menat och jag är ok med det (vilket du inte borde, ni borde fördela bättre) men jag har svårt att se vad du menar är allt?"

Jag tror att hon inte kan se din synvinkel alls, och att det inte slår dig att det finns andra perspektiv än det hon ser.

Min uppfattning är att de människor jag känner med autismspektrumtillstånd har utmaningar vad gäller att mentalt befinna sig i någon annans skor.

Både min bästa vän och min sambo har vad som förr kallades Aspergers (innan han definierades som nazist). Skulle säga att min bästa väninna då vi träffades för 15 år sedan alltid utgick ifrån att alla tänkte som hon, och inte naturligt tänkte att det fanns några alternativ till det. Hon säger idag att hon förr aldrig riktigt förstod vad andra människor förväntade sig av henne. Hon förstod inte när människor blev ledsna på henne, besvikna, eller vad reaktionen bottnade i. Hon kunde inte heller se vad som borde kommuniceras, eller att andra behövde någon form av respons.

Det kan ju vara liknande hos din sambo.
Att de bara befinner sig på sin egen planet/ser saker från sitt perspektiv innebär inte per definition att de är superegocentrerade, utan på att de faktiskt inte ser det andra perspektivet.

Min sambo har på många sätt liknande drag men är så extremt inställd på att vara andra till lags så.att delar av det suddas ut eller maskeras.

Mitt råd till dig är att vara extremt tydlig med dina förväntningar, och ge respons på när kommunikationen fungerar för dig.

Min bästa vän och jag hade många utmaningar de första åren, men idag är vår kommunikation och vänskap helt fantastisk. Det är befriande med raketen, och den extrema lojaliteten som autismspektrumtillstånd också innebär!

Då slutar man att "se på det" och mäter istället.

Ladda ner en app eller sätt upp en lapp på kylen och rapportera vad ni gör hermma i en månad, så kan ni diskutera resultatet sen.

Det är inte rimligt att en person ska gå runt med en helt felaktig bild av verkligheten.

Jag fick göra tre tidsstudier med min man innan vi gjorde lika mycket hemma även om han tyckte att han gjorde lika mycket redan från början...

För att hen har svårt att förstå att hens eget perspektiv inte ger hela sanningen, och för att hen känner mer än vad hen tänker och inte riktigt kopplar att så som det känns inte alltid är detsamma som hur det faktiskt är. Det kan mycket väl vara så att hen tror att hen har tänkt och använt ren och skär logik, fastän hen inte har det.

Under min uppväxt gjorde jag sådana misstag jämt och ständigt. Jag är väldigt tacksam över att jag hade en mamma som fattade vad det var som jag inte fattade, och som kunde lära mig att ta hänsyn även till andras känslor och perspektiv.