Killar/män. Litar ni på att era partners eller tjejer överlag är trogna?

Jag skulle säga att det beror på vem man är tillsammans med. Olika personer har olika förståelse, mognad och beteenden.

Min nuvarande partner gör inte skillnad på män och kvinnor samt har en flirtig personlighet. Det gör att hon hamnar i olämpliga situationer då och då. Hon är även inte speciellt transparent i vad hon gör. 

Mina två ex innan var annorlunda och de kände jag att jag kunde lita på helt. De tog ansvar när de gjorde fel. Nu var en av dem otrogen mot mig men hon tog ansvar och det blev bättre efter. Vi var tillsammans i 17 år. 

Jag har varit i 3 långa förhållanden, och bara ett av dom har partnern varit trogen. Inget av dom kunde partnern vara ärlig. Så jag har accepterat att kvinnorna jag känt i mitt liv varit mindre bra på ärlighet o konsekvenstänk.

Är i förhållande nu, där samma sak visade sej redan efter ca 8 månader, så jag har accepterat att det är så med som flesta.

Bara att tugga i sej, och ställa för framtiden.

Grattis till den som kan få av min hustrus trosor. Hon får gärna komma hem nypåsatt under förutsättning att hon berättar och jag får ta henne samtidigt. Det är en våt dröm. 😛

Jag litar helt och hållet på min fru och har också goda skäl att göra det. 

Om man inte litar på sin partner tror jag absolut inte på att utöva kontroll. Om jag inte var man nog att göra min fru nöjd så är det inte hennes fel om hon känner lust eller dragning till andra, utan mitt eget. Det är i så fall jag som behöver bli en bättre man, inte hon som behöver spärras in, övervakas eller kontrolleras. Och då menar jag inte bara bättre man i sängen, utan i hela relationen. Behöver man kontrollera sin partner har man misslyckats i sin roll. 

Spelar ingen roll hur bra man är och hur nöjd man kan göra sin fru. Nyfikenheten på andra just för att de är nån annan kan man aldrig ta ur en människa.

Givetvis bra att du litar på din fru. Din text i övrigt får dock en att tro att du har gått i lära hos Gudrun Schyman... En man kan vrida sig in och ut till sammanbrottets rand  för sin kvinna. Det garanterar ändå inte att hon inte kan vara otrogen. Ingen har sagt något om inspärrning eller kontroll. Det handlar bara om att vara på sin vakt och inte vara för naiv. 80% av alla skilsmässor sker på kvinnans initiativ. Även den här nya trenden där kvinnan firar sin nya frihet tillsammans med väninnorna på sociala medier är ju helsjukt. I vissa fall kan jag förstå det, men även kvinnor som har haft ett bra äktenskap skiljer sig "för att hitta sig själv" och firar det efteråt. Är det mannens fel det också?

Tillit är motsatsen till att positionera sig. Alltså, går jag runt och aktivt tänker jag litar på henne, är inte det tillit. Då är det bräckligt, jag kommer med det synsättet lätt bli svartsjuk, då det undermedvetet blir att jag hela tiden måste ifrågasätta mig själv, om jag fortfarande har tillit.

Tillit är att jag vet vem jag lever med, och vad denne står för, tills motsatsen är bevisad. Jag tänker inte på vart jag har henne, för hittills har hon funnits där, varit en trygg punkt. Jag kanske får omvärdera nån gång, men varför ska jag tänka på det nu?

Egentligen litar jag på henne till hundra procent, liksom jag är obrottsligt trogen sedan länge. Men svartsjukans fula tryne kan ändå dyka upp ibland.

Min frus sexlust är så otroligt stendöd så att hon skulle vara otrogen sexuellt är fullständigt otänkbart. Och jag vet vilka invändingar som kommer nu....hennes lust till mig är död men kanske inte till andra osv. Visst. I teorin. Men jag känner hennes så väl.

Och om hon skulle ha en affär vid sidan om så skulle jag faktiskt se det som ett friskhetstecken. Jag skulle bli glad för hennes skull. Faktiskt. 

Däremot har jag strulat?