Har bott i mitt hus sedan 90-talet och granne med ett par som bott där sedan de byggde sitt hus på 60-talet. Mannen dog runt 2010 och i samma veva skildes jag och min man men jag behöll huset. Grannfrun och jag har alltid haft en nära relation från att vi flyttade dit, men framförallt efter att vi båda blev ensamma. Vi har umgåtts så gott som dagligen och jag har sett henne som en bonusmamma. Jag och ett av mina barn har hjälpt henne med hus, trädgård, veckohandling med mera i flera år. Hon har sedan 2012 haft en oberoende god man som hanterat hennes ekonomi. Hon har tre barn, men de bor inte i samma stad och hälsar bara på ett par gånger per år. Förr om åren åkte hon ofta och hälsade på dem men de senaste fem åren har hon haft svårt att ens komma ut från huset pga kroppsliga besvär. Jag vill inte förringa deras relation, men den har varit sparsam under väldigt många år och de har inte gjort många knop för att hjälpa mamman på ålderns höst. Min kära vän avled i början av maj och i samband med bouppteckning framkom att hon i efterförloppet när maken dog upprättade ett testamente med mig som förmånstagare jämlikt med arvslotterna, dvs testamenterade hon 25%. Jag kallades till bouppteckningsmötet och tänkte att det hade att göra med ett pärlhalsband som jag fått låna av henne vid flera tillfällen och som hon insisterat att jag skulle få ärva, men hon har alltså inkluderat mig i testamentet med arvslott. Under särskild arvdelning finns dessutom lösöre testamenterat särskilt till mig, bland annat pärlhalsbandet. Barnen ifrågasätter detta och har varit väldigt otrevliga mot mig. Jag vill inte bråka med någon och funderar själv på om jag ska tacka nej till arvet, men jag ärver gärna halsbandet. Samtidigt har min kära vän tänkt på mig och jag uppskattar gesten. Hur skulle ni göra?
