Fixar inte vardagen (mammaledig)

Kände precis likadant men det mesta av frustrationen gällde maken. Han gick till jobbet precis som vanligt medan min vardag hade vänts upp och ner och hur mycket jag än älskade vår bebis så var det ändå som en alien hade invaderat min vardag.

Mitt tips, slappna av!

Disk spelar ingen roll och tvätt spelar ingen roll. Umgås med din bebis och skit i resten. Du är föräldraledig för att ta hand om er bebis, inte för att agera tvätterska eller städerska. Föräldraledig = bebis

Inget annat. 

"Han förtjänar verkligen inte att behöva kliva upp på morgonen med barnet innan jobbet."

Jobbet kan inte kräva 11 timmar om dagen vilket innebär att det är ett val. Och "barnet" är hans barn. 

När tycker du han ska umgås med barnet han skaffat då? Helgpappa? 

Alltså, diagnos i all ära men han är även en vuxen människa. Han kommer ju upp i tid till jobbet? 
Jag är ledsen, men det är ett val han gör. 

Vad är lösningen då? Om ts dör, måste pappan lämna ifrån sig barnet då för han klarar bara av att sköta sitt jobb men kan inte se till att hans barn överlever typ? Vilket skitsnack. 

Jag fattar verkligen inte varför så många försöker hitta ursäker för dessa skitpappor. 
En funktionsnedsättning är inte selektiv ( även om jag förstås fattar att vissa delar kan vara svårare än andra ). Hans problem är selektivt. Han klarar uppenbarligen att knulla och jobba, så det är klart han kan gå upp på morgonen. 

Varför ska hon hitta lösningar på hans problem? Du tycker inte hon sköter om honom tillräckligt? 

Han behöver inte jobba så länge, det är ett val.
Att han inte orkar ta hand om sitt barn för att han inte orkar gå upp på morgonen pga adhd är väldigt mycket hans problem och ingen annans. 

Nä, mansbebisarna gör sällan det. 

Frågan är ju hur de ska kunna byta om mannen nu inte vaknar pga adhd? Det är väl frågan här, att han vaknar till jobbet men orkar inte gå upp för bebisen. 
Hon kan ju knappast gå och gå och jobba om han inte är kapabel till att ta hand om sitt barn? 

Eller tänker du att det blir annorlunda när han inte jobbar, att hans adhd helt plötsligt låter honom vakna till bebisen? 

Fast vem tar hand om barnet då? Om hon ska jobba och kanske börjar före honom och han inte vaknar pga adhd ( förutom när han ska jobba ) så lär ju barnet svälta ihjälp under pappans övervakning. 

Hade varit en acceptabel ursäkt om han faktiskt gått upp och tagit hand om sitt barn någon gång, men nu gör han ju inte det. Så "byter roller" stämmer inte riktigt. Han jobbar, hon tar hand om barnet. Hon jobbar, och tar ändå hand om barnet? 

Att hon vill något betyder uppenbarligen inte att han gör det. 

Då kan hon ju lika gärna separera. Eller när anser du att han ska ta hand om sitt barn? 

Hur ska han klara det om han inte vaknar av barnet eller inte orkar gå upp pga adhd ( vilket du verkar anse vara helt normalt ) ?