Han tjänar dubbelt så mkt

Hej Ts

Nej, det är inte rimligt att ni betalar 50/50. Det är inte lagligt heller.

Som gifta har man ömsesidig försörjningsplikt, det är inskrivet i Äktenskapsbalken 6 kap §1. Där står det tydligt att makarna ska bidra till det gemensamma hushållet utifrån sin förmåga, inte nödvändigtvis 50/50.

 

Att du får ångest över pengar medan han fortsätter leva som vanligt utan att ta ansvar för din och därmed er gemensamma ekonomi är ju vansinnigt fel!

Lätt för mig att säga, men sätt ner foten TS! Kräv att ni snarast bokar ett samtal med kommunens budget- och skuldrådgivning för att sätta en rättvis budget tillsammans. Då blir det tydligt att måste betala mer, och att det inte är en "snäll gest" utan en skyldighet han har som gift.

 

Du förtjänar inte att behöva ha ångest för att ha råd att klippa dig samtidigt som han köper dyra teknikprylar utan att blinka. 

Kapitel 6, §1:

"Makarna skall, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov skall tillgodoses."

Jobbar inom finansbranschen (mer specifikt fonder) och var dag har vi rapporter hit och rapporter dit om hur utsatta kvinnor är rent ekonomiskt. Både när de är singla och när de är ihop. Du måste också tänka på att bortsett från allt han unnar sig har han både bättre pension, och antaligen 1-2 miljoner sparade på indexfonder. 

Mitt råd är att oavsett utgångspunkt, ekonomin ska delas procentuellt baserad på köpkraft. Du är dessvärre inte i en jämställd relation - och det faktum att han inte själv har tagit tag i detta låter som att han utnyttjar dig ekonomiskt- din 50% är inte hans 50% och vem som helst borde förstå. Inte nog med att ni ska dela procentuellt, om ni någon gång planerar att leva med varandra långsiktigt borde ni se över att relationen och er syn på gemensamma ekonomin blir mer jämställt. 

Och du ska börja ta tag i ditt sparande ASAP

Ursäkta, jag missade detta - men om hans spontana reaktion på att du erkänner att du inte har råd är att han gör det själv eller ni inte gör det alls betyder att han absolut inte ser dig värd pengarna eller vill spara de för sig själv, alt har diverse spelberoenden eller liknande.

För när det väl kommer till ett långsiktigt förhållande är det väldigt konstigt att bortse ens partners ekonomiska situation och liksom leva i sina separata bubblor, speciellt med tanke på din sjukdom osv. 

Jag hade haft en real talk med den här mannen och sedan lämnat killen för om han inte ser mig värd att köpa mat själv och ta bort ekonomiska bördan när jag är sjuk och letar efter jobb -dvs gör så gott jag kan- då är han antagligen där för att spendera tiden och ingen djup karl direkt. 

Ursäkta fellow kvinna, har du gått och gift dig med en karl som knappt tar fram kortet på en restaurang? Vem har fått dig att tro att du inte förtjänar bättre? Know your worth, han säger rakt ut att han inte ens litar på att bjuda dig på något dvs han litar inte ens på att du kan betala tillbaka det. 

Är det ni verkligen gifta? Var det liksom seriöst? För jag undrar hur länge han har varit så och du har tyckt att det var ok och sedan gick det så långt att du till och med gifte dig med en man som verkligen har signalerat att han är 1. snål 2. inte ser dig värd pengarna 3. litar inte på din förmåga att betala tillbaka och klara dig 4. utnyttjar dig ekonomiskt?

Låter helt sjukt. Ok tidigt i en relation att ha separat ekonomi kanske men ni är ju gifta och har valt ett liv IHOP?! Sida vid sida? Det kräver ju samma frihet och flexibilitet genom bla ekonomiska förutsättningar.

Vi kör in hela våra löner på samma konto, betalar alla fasta utgifter, större inköp till hemmet eller barnen, samt sätter av en pott för mat och bensin. Pengarna som blir över delar vi 50/50, dessa gör vi vad vi vill med, tex kläder, frisörbesök, eget sparande.

Systemet innebär att vi alltid har samma marginaler i början av månaden, för tex restaurangbesök etc.

Systemet bygger också på att vi tycker att vår partner lägger sin tid och energi på bra och relevanta grejer, oavsett vad det för tillfället genererar i lönekuvertet, och att det därför känns rimligt att den ena i perioder betalar för den andras marginaler. 

Det känns som att du behöver prata med din man om vad din han tycker att din tid och energi är värd jämfört med hans, och vad ett liv ihop betyder för honom. Dags för en reality check.

Att försörja och att vara en person som behandlar någon med respekt är inte samma sak. Till och med vänner tar fram kortet och bjuder varandra på saker i stunden för de vet att swishen kommer tillbaka. Och lite märkligt att försöka leva med en viss standard och dessutom 50/50 med någon han inte har råd, har de gått in tillsammans med olika ståndpunkter får de lägga upp det så det inte blir kalas för ena och lidande för den andra. Det är inte att försörja, det handlar om att leva tillsammans. Något som grottmänniskor också lanserade när de började dela dagens jakt med varandra oavsett hur mycket de hade jagat så åt de tillsammans. 

Nej, det är inte rimligt men samtidigt är det helt okej att ha separat ekonomi. Det förutsätter dock att man lägger ribban efter den som tjänar minst, annars får den andra täcka upp. 

Vad var överenskommelsen från början?

Hur gör ni med sparanden? Om din partner går i en relation med större kapital, och sedan så börjar ni dela så här, hur kompenserar ni för att du kommer alltid ligga efter (om du gick in med mindre sparkapital) jämfört med honom? Har du privatsparande? Privat buffert och liknande?

Intressant det där, hur kommer du fram till att man ska betala hur mycket man tjänar och på vad?

Och hur gör man vid en separation, hur delar man då?

Det framgår inte vad ni tjänar eller har för levnadskostnader.

Lönen som grafisk designer borde inte vara allt för dålig, inte i våg med tex lokalvårdare eller annat låglöneyrke.