Inlägg från: Anonym (verkligen?) |Visa alla inlägg
  • Anonym (verkligen?)

    Kan en lärare ge för mycket böcker?

    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-11 22:58:45 följande:
    Kan en lärare ge för mycket böcker?

    Jag har nu fått feed-back av rektorn precis innan skolavslutningen. Föräldrarna tycker att jag ger för mycket böcker att läsa, det är elever i årskurs 9e. Dom har fått två böcker att läsa på 300 sidor som är mer åt det populärvetenskapliga hållet. 


    Det är böcker som beskriver området på ett kortfattat sätt men som ger eleverna en historisk kontext på ämnet. 


    Föräldrarna anser att ämnet inte borde ha någon litteratur alls. Att det är orimligt att eleverna ska läsa 600 sidor. Jag köper att det är att ta in att ge eleverna 600 sidor ren fakta. Det är det inte, det är inte ens böcker som dom ska memorera utan förstå helheten. 

    Böckerna handlar om människor och deras familjer, typ som att läsa Anne Frank eller något. 


    Föräldrarna menar även att språket är för avancerat, att ord som rationell är för svårt för en 15 åring. 


    Är denna kritik verkligen rimlig?


    Lite konstigt att dessa föräldrar kontaktar rektorn istället för att gå direkt till dig. Och att rektorn sen väntar tills precis innan skolavslutningen för att ge dig återkoppling. 

    Det, och ditt låga språk i ditt inlägg, får mig att fundera över om det du skriver verkligen är sant. 

    Vad är det för ämne du undervisar i? Varför anser föräldrarna att det ämnet inte motiverar böcker inom skönlitteratur? Är det alla föräldrar i klassen som kommit med denna kritik, eller är det enstaka? 

    Tyvärr låter det som att du hittar på tråden för att skapa debatt. 
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (Sanna) skrev 2025-06-12 07:06:09 följande:

    Man förstår varför svenska elever har problem när de kommer till universitetet. 


    Kan man i nian inte läsa 2 skönlitterära böcker under ett läsår, så är något fel. 


    Och varför skulle t ex man behöva läsa skönlitteratur i alla andra ämnen? Löjligt att tro att de skulle hända. 


    Däremot att tycka att de ska läsa 1-3 böcker i veckan utanför skolarbetet är att ta i. Men ja, varje vettig förälder borde se till att deras barn läser regelbundet. 


    Man förstår varför eleverna har problem när lärare skriver så illa som TS i trådstarten. 
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-11 23:19:40 följande:
    Inte musik. Varför ska man hålla sig till det skolan bestämt? Rektorn har ju köpt in dom böckerna jag önskat och att få den historiska kontexten gör att vi har något att utgå från. Då har vi personer att diskutera utifrån. Tänk dig att du ska diskutera alla människors lika värde och jämställdhet. Då har jag valt en biografi och historisk bok om hur kvinnor blev behandlade i början på 1900 talet. Man får följa flera kvinnornas livsöden och utifrån detta kan man ju då resonera. Nu är mitt ämne mer specifikt man jag sätter ämnet i ett sammanhang. 

    Eftersom en stor del av eleverna fått A så måste jag ju lyckats med att ge eleverna något att utgå från när dom ska resonera. Dom med lägst betyg har fått C, så att inga har blivit underkända eller fått ett dåligt betyg. 

    Jag har bara velat att eleverna ska förstå, bevisligen har dom lyckats med detta och så lång tid tar det inte att läsa dessa böcker. Det är som sagt inte tunga faktaböcker. 
    Varför har föräldrar klagat i så fall? Om eleverna läst böckerna och klarat att få bra betyg i ämnet? 
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (Sanna) skrev 2025-06-12 10:03:40 följande:

    Jag har också funderat på det du skrev, att det känns märkligt att komma med kritiken när terminen är slut. Tror också att TS är påhittad. 

    Men, att svenska ungdomar är dåliga på att läsa har inte så mkt med TS att göra, utan på deras och deras förändras inställning till läsande. 


    Läsa är inget man utvecklar till fullo enbart i skolan. Utan man måste läsa regelbundet på sin fritid. 


    Att svenska ungdomar är dåliga på att läsa beror på väldigt många saker. Undermåliga lärare är en sak, och det är genomgående från första klass:

    * Under flera år var kursen att lära barn att läsa valfri på lärarutbildningen.
    * Det finns några olika sätt att lära barn att läsa, att ljuda är metoden som är den bästa utifrån all evidens. De andra metoderna är sämre. Ändå låter man enskilda lärare bestämma vilken metod de vill använda. Det gör att en inte oansenlig del av barnen går ut lågstadiet utan att kunna läsa. 
    * De nationella proven i åk tre är mycket generösa i rättningen och man ska godkänna både stavfel och grammatik samt fel i användande av stor bokstav, punkt osv. 
    * Intagningspoäng på lärarutbildningar är skrämmande låga, man behöver knappt ha klarat av skolan själv, men kan sen bli lärare som ska lära upp nästa generation. 

    Sen har vi även problem med barnen själva iom att läsning kommer sist på listan av roliga saker att göra, när TikTok, Netflix och annat lockar.

    Men om man inte fått lära sig läsa ens i skolan, fått undervisning med ej evidensbaserade metoder av en lärare som knappt kan läsa och skriva själv. Ja, då är det ju inte så troligt att det blir så lätt och givande att läsa senare under uppväxten heller. Och att resten av skolarbetet blir väldigt tungt, eftersom det mesta bygger på att man kan läsa och skriva. 

    Lärarstudenter får inte lära sig att undervisa
    Lärarstudenten: Vi får inte lära oss hur man lär barn att läsa | Grundskolläraren

  • Anonym (verkligen?)
    Häegertz skrev 2025-06-12 11:32:44 följande:

    Jag blir mörkrädd. I nian läste jag 4-5 böcker i veckan. Stephen King, Koontz, Douglas Adams, Poe, för fan precis allt jag kom över. 

    Dagens föräldrar är sånt jävla skräp och gör sina barn en fruktansvärd otjänst genom dessa extremt låga krav.


    Hur mycket läser dina barn?
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (Sanna) skrev 2025-06-12 13:16:37 följande:

    Fast om nu skolan brister så kan föräldrarna kompensera. Se till att deras barn läser. Läsa för sina barn. Men många, både barn och vuxna, hänger hellre med näsan i mobilen. 


    Eget ansvar är ett skällsord idag. 


    Det borde ju vara tvärtom, att skolan ska kompensera för föräldrarnas olika förutsättningar. Men det kostar ju för mycket så det vill man inte längre och nedmonteringen har pågått sedan slutet av 80-talet.

    Allmän välfärd och ett samhälle där alla ges chanser i livet är ett skällsord idag. Och på det sättet har man förstört skolan och tappat en hel generation i kompetens. 
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-13 08:25:08 följande:
    Är du medveten om att dom praktiska ämnena kräver massa teori? Eleverna ska ägna sig åt jämställdhet och konsumtionsfrågor, resonera kring arbetsfördelningen i hemmet. 
    Det är väldigt synd att man förstört de praktiska ämnena på det sättet. De borde få vara en paus från det teoretiska istället för att bli en ytterligare börda i en redan pressad situation. 
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (X) skrev 2025-06-13 09:37:01 följande:
    Var i betygskriterierna återfinns det?
    En hel del av det TS skriver ingår i ämnet, men det står ju inget om hur mycket de olika delarna ska beröras.

    Detta är för åk 7-9
    Mat och matlagning
    - Matlagning för olika behov och sammanhang.
    - Livsmedels egenskaper och användningsområden.
    - Metoder för matlagning, däribland bakning.
    - Att planera, organisera och reflektera över arbetet.
    - Skapande av enkla måltider, till exempel utifrån säsong och rester.
    - Instruktioner och recept. Hur de kan läsas och följas samt begrepp för matlagning.
    - Smak, doft, konsistens och textur i samband med matlagning.
    - Redskap och teknisk utrustning samt hur de används på ett säkert och funktionellt sätt vid matlagning.
    - Hygien och livsmedelssäkerhet i samband med hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
    Privatekonomi och konsumtion
    - Ungas privatekonomi. Relationen mellan inkomst, sparande och konsumtion. Hur man kan planera sin ekonomi.
    - Planering, genomförande och rutiner vid inköp.
    - Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar.
    - Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval.
    - Reklam i olika former, även dolda reklambudskap.
    - Konsumenters rättigheter och skyldigheter. Garanti, reklamation, ångerrätt, öppet köp och köp från privatperson samt skillnad mellan köp i butik och på internet.
    - Jämförelse av olika produkters pris och kvalitet. Rimlighetsbedömning av pris och mängd.
    Levnadsvanor
    - Sammansättning av varierade och balanserade måltider och anpassning till individuella behov.
    - Måltidens betydelse för gemenskap. Olika mattraditioner.
    - Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.
    - Resurshushållning. Ställningstaganden vid val och användning av livsmedel och andra varor. Hur produktion, transport och återvinning av livsmedel och andra varor påverkar hälsa, ekonomi och miljö.
    - Rutiner och metoder för rengöring och tvätt

    Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
    Eleven planerar och tillagar måltider och hanterar andra praktiska uppgifter som förekommer i ett hem på ett fungerande sätt.

    Eleven beskriver på ett utvecklat sätt hur man kan hantera frågor som rör privatekonomi och konsumtion.

    Eleven kommunicerar på ett utvecklat sätt om hur val och handlingar som förekommer i ett hem kan påverka hälsa, ekonomi och miljö
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-13 09:37:30 följande:
    Det är så i alla praktiska ämnen. Om en elev inte klarar teorin sån kan den inte få ett betyg. En person som enbart lagar god mat och är duktig på det kan inte få högsta betyg. Det ska vara medvetna val på tallriken, man ska kunna argumentera för detta och mycket annat. Matlagningen är bara en liten del och på vissa skolor har man inte ens möjlighet att laga mat i ämnet Utan ämnet blir helt teoretiskt. Men jag följer enbart kursmålen. 
    Jag vet det, och jag tycker att det är fel. 
    Just hemkunskap ska såklart innehålla teoretiska delar, som privatekonomi osv. Och även de andra praktiska ämnena ska innehålla en del teori. 

    Men det som mina barn fått ägna sig åt i de praktiska ämnena: sy en väska, skriv sedan en mindre avhandling om hur du sytt väskan. Då tar det teoretiska överhand och i princip dödar skaparlusten och kreativiteten.  
  • Anonym (verkligen?)
    Tow2Mater skrev 2025-06-13 20:25:52 följande:
    Vad är skillnaden mellan beskriva och kommunicera i dessa krriteriebeskrivningar?
    Det är en intressant fråga. Och troligen knyter den an till kritiken av betygen då de anses rättsosäkra. För att citera Henrekson som utrett betygen:

    ? Dagens betygssystem är bland det mest demoraliserande som finns i Sverige.

    Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande.

    Jag tycker även att det är emotionellt väldigt stötande.

    Förutom betygsinflationen och den bristande likvärdigheten i betygssättningen är det dessutom oklart vad det egentligen är som betygsätts, säger Magnus Henrekson.
  • Anonym (verkligen?)
    Goneril skrev 2025-06-16 10:14:34 följande:

    Läsning. Här talas om betygssystem, hur allt ska mätas och naturligtvis hur viktig läsningen är för att ta sig igenom studier och att uppnå resultat, detta är ingenting som ifrågasätts. Det jag vänder mig emot är att det lustbetonade med läsningen faller bort, det verkar här som om läsningen är en tråkig pliktuppfyllelse och ingenting roligt att se fram emot, en vinkling som jag protesterar emot å det livligaste.                                                                                                                 Böcker måste finnas därhemma, klassiker såväl som ungdomslitteratur, kanske deckare också om de är välskrivna. Vi som hjälpte till hemma, på landet, 60-tal, längtade till kvällen då vi kunde fortsätta att läsa de påbörjade böckerna. Hur skulle det gå för huvudpersonerna? Ja, jag vet, skärmtid, skärmtid. Nu tror jag inte att den förväntan inför en boks innehåll, till exempel Mästerdetektiven eller en rysk klassiker, kan mäta sig med skärmens dragningskraft. Synd om barn och ungdomar som inte får uppleva spänningen och samtidigt få en duvning i grammatik och öka sitt ordförråd!                                                                                                                                                                                       Tidigare åldrar: Det finns ingen särskild "läskod" som ska knäckas. Att lära sig läsa är ett mödosamt arbete, den ena bokstaven läggs till den andra, långsamt ljudande genom alfabetet. Jag i likhet med många klasskamrater som började skolan på 50- och 60-talen kunde läsa vid 5. Vissa ord förstod man inte men då fanns farmor och farfar där, generationsboende.                                                                                                             Slutligen: Ett stort hot mot läsning, för nöjes skull såväl som läxor, är trångboddhet. Den är även ett hot mot hälsa och välbefinnande rent allmänt. Jag har alltid haft eget rum, en plats att dra mig undan till. Här i rikets andra stad intervjuades en gosse om läxläsning och han svarade då: "Hur tror du att jag ska kunna läsa när vi bor åtta personer i en tvåa"? Nej, det är omöjligt, det förstår ju var och en. Där finns mycket av problemställningen inför den bristande integrationen.                                                                                                           Ungdomar måste få lugn och ro för läsning. Biblioteken har därvid en viktig uppgift, likaså borde läxläsning  erbjudas i skolorna efter avslutade lektioner. Om inte ungdomar fångas upp i tid blir det aktörer med kriminell bakgrund som gör det, att inte våra politiker fattar detta? Varför byggs inte fler rymliga bostäder? Kvinnor ska heller inte föda barn efter barn och därmed hålla sig undan från språkinlärning och förvärvsarbete. 


    Och inget detta kommer man att uppnå genom ytterligare krav på läsning från ämnen där de böckerna är lite mindre nödvändiga. 
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-16 21:10:44 följande:
    Lagom just nu är att majoriteten läser minimalt i alla ämnen. Barnböcker förenklas hela tiden just nu och texterna minskar i varenda kursbok även i lågstadiet. Man komprimerar varenda ämne i texten och slutligen blir allt platt. Så vad är lagom? blev varenda 70-90 talist utbrända av sina skolböcker? 
    Detta är ett samhällsproblem som du inte kommer att lösa genom att gå utanför ditt ämne och klämma in läsning för just dina elever. Du fattar det egentligen va?
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-17 08:25:16 följande:
    Gå utanför mitt ämne? Jag håller mig till ämnet?.
    Du går utanför ditt ämne genom att klämma in mer kurslitteratur än som är rimligt utifrån ämnet. Det gör ämnet tyngre för eleverna än det ska vara och skapar mer stress. Dessutom främjar man inte varken läsglädje eller vilja att läsa genom att tvinga in mer litteratur i skolämnena. 

    Är det så att du inte förstår det? 
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-17 10:06:30 följande:
    Jag går inte utanför mitt ämne, det är allmänt känt att innehållet vi har som vi ska undervisa i och den klassrumstiden vi har, den går inte ihop. Skulle du vilja att ditt barn inte fick den undervisningen som står i läroplanen? 
    Och det gäller ju inte bara ditt ämne, utan säkert mer eller mindre alla ämnen i grundskolan.

    Du löser inte det problemet genom att lassa på dina elever mer än de mäktar med. Du löser inte heller ungdomars generella läsovilja genom att ge dina elever extra böcker att läsa.

    Jag skulle inte vilja att mitt barn hade extra läsmaterial som gjorde skoltiden tyngre än den redan är. 
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-17 10:30:50 följande:
    Alternativet skulle vara att göra långa skriftliga inlämningsuppgifter och läsa kortare texter och antagligen hade eleverna inte kunna få några högre betyg om dom inte får hjälp hemifrån. Skulle det varit bättre? Nu är uppgifterna hemma att enbart läsa och så har dom inga andra uppgifter av mig som är läxor. 
    Är det verkligen de enda alternativen du har att lägga upp din undervisning? Du kanske skulle behöva utveckla dina arbetssätt som lärare för att klara av att undervisa i ämnet på ett sätt som blir rimligt för alla. 

    Hur menar du att eleverna inte skulle kunnat göra uppgifter utan hjälp hemifrån? Pratar du nu om just dina elever eller skolämnet och läsning generellt?

    För du är ju inte den enda hemkunskapsläraren som finns i landet. Min dotter som just slutade nian har inte haft extra böcker att läsa, har gjort hemuppgifter utan hjälp från oss föräldrar och fått bra betyg i ämnet. Så det går ju att göra på annat sätt än just du gör. 
  • Anonym (verkligen?)
    Anonym (Läsning) skrev 2025-06-17 14:40:46 följande:

    Mitt ämne handlar ju lika mycket om konsumtion som hållbara matval. Det känns som att du inte har koll på ämnet helt enkelt. Böckerna handlar inte bara om jämställdhet, det var exempel, det tar upp väldigt många saker som ingår. 


    Det är inte heller jag som hittat på att vi ska utgå från agenda 2030. 


    Vad är det för böcker undrar man ju. Som inte är läroböcker men ändå tar upp så mycket som anknyter till ditt ämne. 
Svar på tråden Kan en lärare ge för mycket böcker?