Folk som stannar upp och glor i mobilen mitt i utgången från tåget, framför en rulltrappa, mitt i en ingång - alltså platser där personen står i vägen för andra.
Folk som pratar högt i mobilen eller har mottagaren på högtalare på en tyst buss eller tåg. Jag vill ta mobilen och sula ut den genom fönstret men det gör jag inte.
Just det här att man förväntas vara tillgänglig hela tiden är också irriterande.
Folk som blir stressade när man inte svarar direkt och det inte handlar om något viktigt är sjukt jobbiga.
Jag kan stänga av mobilen/ha den på ljudlöst när jag till exempel är ute i naturen och vissa verkar anse att de är suspekt.
Livet fungerade innan folk började använda mobil också. Mobiler är bra som säkerhet men man måste inte vara nåbar dygnet runt. Det är helt galet hur folk håller på.
Jag svarar när jag kan och vill om det inte är något viktigt förstås.
Folk som lägger upp ofantligt många selfies i sociala medier som man måste scrolla förbi för att läsa intressanta inlägg. Då snackar vi vuxna människor i medelåldern som lägger upp selfies med meningslösa texter som ?Nu tar vi helg.? eller ?Härligt med sol.?.
Jag menar varför? Vad tänker de att andra ska få ut av det?
Jag ser gärna bilder från folks vardag eller resor men inte när deras eget fejs täcker nästan hela bilden. En eller två gånger fine, men hela tiden?
Före internet hade det varit som om någon drog fram en hög med bilder och kommenterade ?Här är jag när jag solar och här är jag när jag äter middag och här är jag på väg hem från jobbet och här är jag när jag tar en drink och här är jag när jag tränar och här är jag när jag sitter på min balkong? etc etc in fucking absurdum.
Man hade ju tänkt att människan är galen och fullständigt olidlig.
Den absoluta majoriteten av mina vänner håller inte på så utan det är några få som tar upp mycket av flödet.
Det är knepigt socialt att ta bort folk, de kommer ju att upptäcka det. Jag har inte många vänner på fb utan det är bara personer som jag faktiskt känner i verkliga livet och då blir det känsligt.
De är för övrigt inte galna som personer men beteendet är galet.
Du kanske har noterat att tråden handlar om sådant som irriterar en orimligt mycket vilket implicerar att man ska skriva om saker som ibland är rätt fåniga och banala att irritera sig på.
Så nej, någon offerkofta har jag inte. Jag använder inte sociala medier särskilt mycket heller.
Du då, hur kommer det sig att du blir så orimligt irriterad på ett inlägg av en anonym person på ett nätforum? Lägger du upp mycket selfies själv?
Självklart, det är inte ett ok beteende. Jag är noga med att ge klara besked i god tid. Om jag har något preliminärt inbokat med någon så ser jag till att vara nåbar så att vi kan styra upp det. Det handlar ju om normal hänsyn.
Jag menar mer att svarstiden på meddelanden som egentligen inte är viktiga och inte kräver ett omedelbart svar har krympt rejält.
Det är bara att läsa alla trådar här på FL där det spekuleras om folks intentioner för att de inte har svarat inom en timme! Jag fattar inte hur man orkar. Jag svarar när jag kan och vill.
Om jag är ute i naturen och vill njuta av stunden så vill jag inte avbryta för att skicka sms. När sonen var liten hade vi det som regel när vi gjorde något tillsammans - mobilen kan användas som kamera, annars ska den vara nerpackad.