Sexlöst förhållande

Nej jag kan hålla med att det inte alltid är så kul att bara onanera som en tonåring när lusten faller på men vad är alternativet? Eller alternativen?

Börjar med det enkla, och ställer en eller flera motfrågor...

"inte haft sex på flera månader". Okey. Men är det något som någon av er har lyft? berört? sagt någonting, vad som helst, om..? Eller är det bara "tyst" och ingen säger något..? Och veckorna tickar på...

"vet inte hur jag ska gå till väga". Okey. Vad händer om du söker intimitet med din sambo? Blir du avvisad? Eller har du (vilket kan hända!) "tappat" initiativförmågan..? Rädd för att bli avvisad?

Hur ser det ut med fysisk beröring som inte behöver leda till sex? Tar ni på varandra? Kramas? Pussas?

Gör ni roliga saker ihop? På tu man hand? Tillsammans med andra vuxna? Utan barn..?

Min personliga åsikt är att om man lever ihop, har det "rätt så fint" tillsammans, men man har inte sex på flera månader, då har man ett relationsproblem. Såvida båda inte är överens kring att man tycker att så vill vi ha det (när det handlar om sex), eller det finns någon form av fysik/psykisk sjukdom som försvårar samlivet.

Svackor kommer och svackor går. Men om man inte pratar om elefanten i rummet... då är det lätt att dagar blir till veckor som blir till månader... och då är även risken stor för att det lägger sig över hela relationen...

Hur gammalt är barnet? Spädbarnstiden kan vara väldigt omvälvande och det är många som inte har så stor lust då.

Känns det okej för dig om du skulle leva utan sex (med någon annan människa) resten av ditt liv?

Om svaret är ja så finns det inget problem. 

Om svaret är nej: Har du talat om det för din partner? Har ni diskuterat ett öppet förhållande eller att du skulle ha en älskarinna? Är hon beredd att ta konsekvenserna av sitt beslut att inte älska med dig?