Kul, tycker jag. Håret är ju täckt i många av folkdräkterna för gifta kvinnor ändå. I Skåne tex har man fäst ihop sjalar på helt fantastiska sätt.
Jag gillar lek med folkdräkter, mest av den anledningen att jag inte riktigt är bekväm med folkdräkten, hur den skapades och vad den symboliserar samtidigt som jag uppskattar materialen och hantverket i dem och tycker att en del av dem är fina. Jag är ambivalent.
Folkdräkter är ju inget som man burit sedan urminnes tider utan de är komponerade i en tid där man ville främja nationalismen, bland annat. Innan någon komponerade tex Onsjö-dräkten fanns det inga tjejer som gick klädda precis sådär. Däremot var detaljer, mönster, snitt mm vanligt i de trakterna någon gång mellan typ 1600 och 1850. Att vissa dräkter har korta tröjor till exempel betyder inte att korta tröjor alltid varit typiskt för den trakten utan att den som komponerade dräkten hittade ett liv från empiren och valde att använda det som förlaga. Man har plockat enstaka plagg från en eller flera tidpunkter och platser och slagit ihop dem till något man tyckte passade ihop. Ibland hittade man på något eget. Och det var verkligen inte alltid det var någon från orten som komponerade dräkten utan det kunde vara nån påläst och kunnig hemslöjdstant från Stockholm.
Det här var en väldigt förenklad beskrivning. Men det är på grund av den här delen av folkdräkternas bakgrund som gör att jag tycker att det är kul när folk bär dem på otraditionella vis. Jag tycker att det är positivt när man frigör sig från de normer som var gällande i den kontexten som folkdräkterna skapades - normer kring vad det är att vara svensk. Eller rättare sagt vad som inte räknades som svenskt, som tex samiska, resande, dialekter mm. Det var mycket som förtrycktes under den tiden. Och folkdräkten var på ett sätt ett medel för att sprida det tankesättet.