Pension

Vill lägga till att en anledning till att jag inte går upp i tid är för att jag har ett stressigt och jobbigt jobb med mycket ansvar. Han jobbar ofta så mycket att han lätt blir sur och lite arg och man får gå på tå runt honom. Känns nästan oöverstigligt svårt att gå upp till 100% med den situationen jag har. Dessutom vill min man klara allt, inte ta in hjälp för något.. 

En grej till är att det här med att gå upp till 100% är ju ingen lösning egentligen. Jag har haft jobberbjudande, med lugnare jobb, men valt det jobbet jag har nu för att man tjänar mer på det och jag hade kunnat välja ett annat jobb men med lägre lön och kunnat jobba 100% men våra löner kommer ändå skilja och han kommer fortsätta löneväxla och jag tycker det är svårt att ens komma upp till nivån där man löneväxlar. Jaja, det kanske inte är ett problem och jag ska försöka prata om det på semestern. Bara det att jag känner att jag inte känner att jag är lika bra på att bara köra på och köra över som min man och vilja satsa på karriär som han gör, samtidigt som han skämtar om att han inte är en karriärist, trots sin övertid som han själv förnekar.

till det hör också att min mamma gick i förtidspension eftersom hon väggade helt som lågstadielärare och det är med lite på grund av det som jag är lite rädd om att jobba för mycket eftersom jag har hennes gener

vi betalar in lönen till ett gemensamt konto, inte mer än så och därifrån betalar vi det mesta av allt annat utom typ helt egna intressen, som skidor, egna prylar, kläder. på det gemensamma köps fordon, som barnen använder, men som min man gillar, verktyg för renovering av hus, bil m.m. 
Ja sen sparar han i aktier också och det känns ofta som han kan sitta och pyssla med fast det finns massvis med familjegrejer att ta tag i som han inte ser och det går också rätt bra med dem och jag har noll insyn i det.

Det jag gör som han har lite synpunkter på ibland och som tar lite tid är att jag tränar regelbundet, 3 ggr i veckan, dels för jag trivs med att göra det och det dämpar min oro när den dyker upp, dels för jag har ett väldigt stillasittande jobb och så är det lite investering i familjen tänker jag, att jag mår bra i kroppen. Det skulle kunna vara en grej som min man skulle kunna ta upp som en förmån som han inte får för han måste "jobba" eftersom jag inte gör det. Min man däremot säger ofta att han inte hinner även om han kan sitta timvis med sin mobil och jag känner att om han prioriterat sin träning framför andra grejer som han gör så hade han hunnit, då många av hans kolleger hinner det.

Tusen tack, jättebra tips. Nu har jag ju tagit upp det jag är missnöjd med. Vi har pratat med terapeut tidigare, men han som är jättesmart och bra på att argumentera ser ju det mesta på ett annat sätt och har en annan syn än jag, men ja han är lite av en "Ove". Jag kan byta jobb till mindre stressigt, men jag trivs också lite med mitt jobb och där vi bor finns inte jättemånga jobb som jag kan ta och jag har det bästa jag kan få just nu tror jag. 
Han betalar mer av gemensamma kostnader på så sätt att lönen går in på ett konto och därifrån betalas allt, sen går lika mycket pengar till våra egna konto, typ 5 tkr. Eftersom han har högre lön, betalar han mer, sen har han ju mycket skatt som dras innan och löneväxlar bort en del (som man bör med den lönen) till sin pension. Nu säger han att han tänkt att vi ska fortsätta på samma sätt efter pension men det är ju bara som han säger och ibland ändrar han sig. Det jobbiga med detta är ju att jag inte kan välja vilket jobb jag vill, men så tror jag det är om man är gift och har barn ihop. 
Tack för hjälp med forumen på facebook, detta är lite nytt för oss och min man har bara inte någon koll har han sagt och har bara löneväxlat för någon sagt till honom att göra så.
Att bara säga att min man är surgubbe löser inga problem, jag älskar honom för hans bra sidor, sen finns det andra sidor också. Sen är min man lite av typen att han har svårt att se hur andra mår, men det är också en fördel, där han inte mår skit om någon annan i familjen gör det utan kan jobba på helt obekymrat.

Det har vi till viss del, men kan man ha gemensam ekonomi med pension och privat sparande? Tror inte det går....

ja och tips om att min man är dålig eller att vårt förhållande kommer gå dåligt undanbedes...

Ja vad bra, kan vara så att mina funderingar kanske är lite onödiga. Det är ju det att vår pension skiljer och det stör men känns som att det är vanligt för kvinnor att det skiljer.