-
Min sambo är sju år äldre än mig. Vi har varit ett par i drygt 10 år ich har flera barn. Han åldras typ inte. Han har dålig skäggväxt och renrakar sig därför. Är atletisk och även om han inte går på gym är han ändå atletisk byggd. Han är lång och normalviktig. Han ser ibland ut som en tonåring. Har hänt att försäljare misstagit honom för ett barn när de knackat på och frågat efter föräldrarna istället. Har också hänt att barnens klasskompisar föräldrar misstagit honom för ett storasyskon till barnet.Jag är som sagt yngre. Men har med åren lagt på mig lite vikt. Är inte överviktig, men har lite hull runt magen och en liten dubbelhaka. Är ganska kort. Har rätt dålig hy så har redan fått lite rynkor runt ögonen och har problem med kvisslor och finnar.Jag får ofta höra att min sambo ser yngre ut än mig när kollegor, bekanta eller liknande träffat honom. När man stöter på kollegor på t ex Willys eller på stan kan jag i efterhand få kommentarer om "Shit vad snygg din sambo är, det trodde jag inte" eller "Va? Är det X (sambons namn?" och en förvånad röst och blick och liknande uttalanden. Der händer i princip varje gång någon ny träffar honom, vilket sker då och då när man springer på en kollega, bekant etc som inte träffat honom förr. Det har även hänt att kollegor som uttryckt sig så även tagit upp detta i lunchrummet till andra kollegor och sagt att "Träffade X sambo i helgen. Han såg inte ut som jag tänkt mig. Han var ju skit snygg. X, visa en bild till Y. Kom igen." och när bilden visas är reaktionen densamma från övriga kollegor. Detta börjar tära på mig. Jag blir ledsen inombords varje gång för det känns som att de tycker jag är ful och därför borde ha en ful sambo. Att de blir så fruktansvärt förvånade. Jag blir väldigt ledsen och vet inte riktigt hur jag ska tackla känslorna. Han ser verkligen inte it som en modell eller någon extremt speciell kille. Han är ganska alldaglig, vilket också gör känslan ännu starkare. Att de verkligen anser att jag är SUPERful...Hur ska man hantera detta? Jag är alldeles för osjälvsäker för att typ säga något drygt tillbaka.. -
Svar på tråden Min sambo är snyggare än mig...
-
Njae. Är väl mer bitter över hur livet blev. Att han ser bra ut och jag förfallit beror ju på något. Att han är en mansbebis säger väl en del. Jag har stressat mig till utmattning under dessa tre åren medan han levt upp till sig tonårsaura genom att spela datorspel och dricka energidryck. Jag har noll egentid och endast fokus på barnen, medan egentid är det enda han har. Såklart att han har varken rynkor eller stresskilon.Anonym (00) skrev 2025-06-24 23:38:56 följande:Låter - mellan raderna . som att du önskar att du vore en fräsigare fru till sin ungdomlige make. Sätt igång då! Gå ner några kilo så att dubbelhakan och midjefläsket försvinner och dina drag blir mer definierade. Beställ tid hos stans bästa frisör och skaffa en klädsam frisyr och en hårfärg som passar dig. Lär dig att sköta din hy och se till att få sminktips. Med en nättare figur är det roligare att köpa nya kläder. Satsa på dig själv!
Jag sköter om mitt utseende i övrigt. Går regelbundet till frisören, sminkar mig dagligen, köper regelbundet nya kläder och försöker hålla mig up to date. Ser väl hyfsat bra ut enligt mig själv, förutom de extra kilona och hyn. Har gått till diverse hudterapeuter osv men inga krämer för 1000 tals kronor hjälper tyvärr. Verkar som att jag får dras med denna huden. Har gjort en del behandlingar mot rynkor osv som hjälpt, men just finnarna och kvisslorna verkar envisare. Provat både Skincitys Paulas choice, Alex cosmetics via hudterapeuten, Apotekets egna serier, L'Oréal osv men det som funkat bäst är Cerave även om det inte är 100%.
Min kropp mor förmodligen som den gör pga utmattning, för lite sömn, oregelbunden kost osv och det är väl det som är svårast att förändra med den livssituation jag har just nu. -
Nu är det ju inte en skämtsam höhö ton utan seriös förvåning och att man liksom behöver be andra kollegor också göra en bedömning. Sen kommer kommentarer om att jag har "ett lammkött". När jag säger att han är sju år äldre än mig blir det en pinsam tystnad som verkligen säger allt.UngGubbeinorr skrev 2025-06-25 16:09:20 följande:Ibland kan det vara nyttigt att liksom vända på steken för att få ett annat perspektiv och liksom ge sig själv svaret på frågan. Delvis handlar det ju också känslor och ens känslor är just det, ens egna.
Prova tänk så här: Hur hade du själv svarat på trådstarten om den var skriven av en man om hans mycket snyggare sambo?
Killarna på hans jobb fäller kommentarer bakom hans rygg som; vad fan ser hon som är så snygg i honom? Höhö, som att kasta pärlor på svin. Med mera mindre snyggt..
Jag jobbar på en myndighet med högt utbildade personer. Jargongen som finns inom mansdominerade yrken, i omklädningsrum eller fikarum där finns inte hos oss. Utan det är med seriös förvåning de liksom uttrycker sig såhär utan att kunna hindra sig själv. Inget höhö, inget skratt, inget blink med ögat. Utan ett "herrejävlar" av ren förvåning...