Inlägg från: Anonym (Förvirrad Pappa) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Förvirrad Pappa)

    respektlös separation

    jag ska försöka göra en lång historia väldigt kort. 
    Jag insåg att min fru sen ett 12 år långt förhållande hade blivit kär i en annan man, en kollega till henne. dom blev blixtkära direkt och inledde en otrohetsaffär. hon har skrivit kärleksbrev till honom som jag hittat, även ett brev till honom hur bra hon tyckte hon var efter en hotellnatt. hon blev under den här tiden väldigt nonchalant och likgiltig mot mig. Hon såg varken mig eller barnens behov längre. barnen är 8 och 10 år gamla. efter vi hade pratat med barnen om att hon skulle flytta ifrån huset, så tog det 5 dagar tills hon presenterade sin nya pojkvän för barnen bakom min rygg, fast vi hade kommit överens om att vänta en månad eller 2. hon sa till barnen att det här är er nya bonuspappa! trots att vi bodde ihop då, och 4 dagar efter det så flyttar dom ihop i en lägenhet med hans barn också och kallar sig bonusfamiljen. barnen har inte ens hunnit reagera på att mamma ska flytta innan allt annat händer. 
    när hon har barnen så får dom frukost, men inte alltid lunch, fast dom säger att dom är hungriga så kanske dom får mcdonalds runt klockan 15. hon ser inte barnen längre alls. mannen ifråga är även han gift och har barn. tiden för allt det här från förälskelse till flytta ihop är ungefär 3,5 vecka. och ja, jag vet det här för hon blev personlighets förändrad från en dag till en annan. och även lite fjortisvarning så hade hon skrivit in i sin kalender dagen hon blev kär, och dagen deras första kyss ägde rum. han är en ny kollega som inte varit på hennes jobb innan, så det är inget långvarigt dom har byggt upp.

  • Svar på tråden respektlös separation
  • Anonym (Förvirrad Pappa)

    ja allt är verkligen absurt. barnen har knappt förstått vad som händer, så dom har inte hunnit reflektera över det som händer. dom har bara uttryckt att det är konstigt. jag tycker det är svårt att vara trygg och stabil hela tiden när jag själv är väldigt förvirrad och ledsen.

  • Anonym (Förvirrad Pappa)

    Jag tycker ändå att jag har bra personer runt mig. Jag har alltid varit den tryggare föräldern av oss. Men det är svårt att ?bara köra på? som vanligt.  Det här är en stor omställning. Och när det kommer ifatt för barnen vad som händer så kanske inte jag finns där och kan plocka upp dom. 

Svar på tråden respektlös separation