Hur reagerar en trygg person i denna situationen?

*forts

Han hanterade det hela mycket dåligt genom att under några år vara otrogen tills en dag då han bröt upp på riktigt och flyttade ut. Han erkänner allt utan omsvep och ursäktar inte sitt beteende, de betedde sig dåligt båda två. Detta var tio år sedan.

Han säger sig vara en annan man idag, en man som vill bygga en relation baserad på ärlighet och öppenhet och gemensam utveckling. Han vill bara ha en kvinna i sitt liv (mig), för alltid. 

hittills i vår relation har han varit fullkomligt öppen och transparant och aldrig visat några red flags och jag har känt full tillit till honom.

Jag undrar - hur hanterar en trygg person med bra självkänsla ovan information? Ger honom en chans? Drar sig ur med tanken En gång otrogen - alltid otrogen? Något annat?

Det är nog olika. 

Livet har inga garantier. Ert förhållande kan ta slut av andra orsaker. Hur ställer du dig till det?

Har exakt samma tankar.
Inget är garanterat.
Oavsett vad för slags person du blir ihop med, oavsett vilken historik hen har så kan vad som helst hända framåt.

Man är sig själv närmast, man tar ansvar för sin del. Slutar en relation på ett trist och tråkigt sätt så kan man absolut gå till sig själv och reflektera men man får ibland också acceptera att det blev som det blev och gå vidare.

En trygg person vet att livet inte har några garantier , lägger ingen vikt vid tidigare händelser , dömer inte , ser framåt i framtiden och lägger energin på nuvarande förhållande utifrån dom förutsättningar paret utgår ifrån här och nu. 
Alla kan göra fel, alla kan bli frestade, alla kan ändra sig , alla kan ångra sig . 
Shit happens och det viktigaste är hur människan är idag gentemot sin partner . En trygg människa vet bättre än att tro på gamla myter och floskler. Den bildar sig en egen uppfattning utifrån det den ser här och nu i sin relation. 
En trygg person låter sig inte påverkas av vad den får höra och har heller inget behov av att sprida förtroendet vidare , men har heller inget problem med att kommunicera kring informationen och kan lyssna, stötta, trösta och fråga om något känns oklart. Enbart för att skapa förståelse kring hur personen kan må idag och på vilket sätt man kan vara ett stöd.  .

Eftersom jag inte är en trygg person frågar jag, för att lära mig hur jag borde reagera. Det som skrivits av Ann, Patricia och en till låter väldigt klokt, men i mitt otrygga sinne tänker jag att dessa tre kommentarer är skrivna av en och samma person som kanske själv har en dålig historik och vill bli förlåten för det. 

Jag överlever att ett förhållande tar slut, men klarar inte en relation där det finns lögner och otrohet. 

Jag vet inte hur andra skulle reagera men jag, som anser mig vara en trygg person med självförtroende, tänker så här. Den här mannen, precis som jag, har ett förflutet och har fått erfarenheter. Han har tagit lärdom av det. Han reflekterar över sitt agerande, kommer inte med ursäkter och han har kommit till en slutsats att han värdesätter öpoenhet och ärlighet nu. Jag skulle vara glad och tacksam övet förtroendet för mig att han berättade. Kanske kommer han vara otrogen mot mig i framtiden, kanske kommet han att lämna mig en dag, det är inget jag kan veta i förväg, och därför ägnar jag inga tankar åt det nu. Jag går in i förhållandet förutsättningslöst och med tillit, och hoppas på det bästa. 

Då ska du kanske söka hjälp samt hålla dig undan män tills vidare. 

Med din inställning kan du aldrig bli trygg. 

Din anklagelse saknar grund. Fakta är att livet inte har några garantier. Söker du det så kommer inte att lyckas. 

Jag är verkligen avundsjuk på alla som får uppleva en sådan trygghetskänsla. 

Jag är tacksam för din input. Jag har gått i terapi i många år men verkar inte lyckas bli trygg. 

Har du sökt hjälp?