Sleep training

Ingen sömnträning. Följde mina barns behov så vi samsov från dag 1 till då bägge var 4-5 år. Men även då kom de in på natten och ville krypa ner.

Jag såg helt enkelt inte vitsen med att träna bort något så naturligt som att vilja sova tillsammans. Det finns så mycket att läsa om hur samsovning ökar trygghet och stärker anknytningen. Det var dessutom en begränsad period av deras liv så jag visste att det inte skulle pågå i resten av våra liv. Det var några år, sedan sov de i egna sängar. 

Jag försökte göra sånt med mitt första barn, främst på inrådan av andra som ansåg det viktigt med rutiner för små bebisar. Men gav upp efter ett tag, eftersom det inte passade min son att tvingas in i rutiner som inte var hans. Istället rutinerna komma mer naturligt och vi samsov helt tills han var ett år gammal. Därefter delvis samsovning utifrån hans behov.
Med mitt andra barn gjorde jag så från början.

De är nästan vuxna nu, sover gott och har bra och normala rutiner. 

Jag är kanske mest extrem av alla svaren, men mitt barn sov med mig tills hen var ca 11 år. Jag hade noll ork att vara vaken på natten och hålla på och härja. Bättre då att både hen och jag fick sömn hela natten. 

Hen bestämde själv att "nu är det dags att sova i min egen säng". Det var först när han slutade vakna upp på nätterna och tyvärr tog det så pass många år för honom att komma dit. De flesta barn slutar väl med nattuppvak vid 5-6-årsåldern kanske. Många föräldrar är okej med att barnen somnar i sin egen säng men att de kommer springande under natten. Jag tyckte personligen det var jobbigt, för då vaknade jag. 

Jag tror på att slappna av och följa barnets rytm. Om alla sover så har alla ork dagen därpå att jobba, ta hand om hemmet och varandra. Det var mitt mål.