Inlägg från: PineappleGirl |Visa alla inlägg
  • PineappleGirl

    Jag vill ha min son tillbaka…

    Jag har ett problem och vet inte hur jag ska börja men hoppas någon vill läsa och kommentera eller komma med tips och råd.

    Jag separerade för 5 år sedan och min äldste son som nu är 18 har blivit en hemmasittare.


    Jag tror det beror på för lite regler och ett helt gränslöst hemmaförhållande hos sin pappa. Han har inte gått gymnasiet alls och får inte några konsekvenser alls hemma. Detta har resulterat i att han lider av någon slags ångest. Han har vuxit och blivit ganska stor då han inte rör på sig, så dåligt självförtroende är ju bara förnamnet.
    Han vill inte komma och hälsa på mig vilket gör väldigt ont hos mig.
    Jag bor med ny sambo och i början kom han till mig, men ju mer tiden gått desto mindre har han kommit till mig. Nu vill han inte komma alls.
    Jag har haft otaliga samtal med hans pappa om att han ska visa respekt för oss som föräldrar och vuxna, men hans pappa verkar inte kunna ryta ifrån eller förstå att sonen behöver få konsekvenser.


    Han har en lillebror som bor hos mig varannan vecka.
    Lillebrodern berättar ju givetvis saker för mig, och nyss fick jag till mig att fadern köper spel och speltillbehör så att den äldste sonen kan ha något att göra.


    Vad hände med att visa hur livet går till som vuxen och lära och uppfostra honom så att han förstår att han inte kommer någonstans utan gymnasiebetyg? Eller ett jobb.


    Min yngste som är 10 säger själv att han vill bo hos mig, för det är mer struktur och regler hemma hos mig. Så givetvis vill jag kämpa för att bli boendeförälder eller få ensamvårdnad helt.


    Men jag vill ha min äldste son tillbaka.


    Vad hade ni därute gjort?

  • Svar på tråden Jag vill ha min son tillbaka…
  • PineappleGirl
    Tow2Mater skrev 2025-07-05 20:13:59 följande:

    Han har alltså varit hemmasittare i tre år? Har han kontakt med vården? Vad har ni gjort hittills för att stötta och hjälpa?


    Jag hjälpte han under första året efter 9.an att bli ansluten till KAA (de hjälper till med stöttning mot att hitta arbete eller praktikplats för ungdomar som inte går gymnasiet).


    Han sa redan då att han hade någon slags fobi mot att lära känna nya människor. Jag anslöt honom till ung psykisk hälsa, där han fick träffa kurator.
    Då kom han fortfarande till mig. Men ju mer tiden gick kom det fram att de gånger han blev kallad så struntade han ofta att gå.

    Han var kopplad till en kurator som hjälpte honom delvis och som han gick hos men, även jag är sådan att jag inte riktigt tror på att tabletter ska hjälpa etc.
    Jag har en mamma som är psykiskt sjuk och jag ser vad som hänt med henne Efter mediciner osv. Jag vill verkligen inte att detta ska hända min son.

    Jag försöker pusha honom till att gå till en riktig psykolog för att få ur sig det han behöver prata om om inte han kan prata med mig men han säger att en psykolog inte kommer att hjälpa.

  • PineappleGirl
    Jimmy75 skrev 2025-07-05 20:46:40 följande:
    Säger inte att pappans hantering av situationen är rätt men att där finns en underliggande problematik är det ingen tvekan om. Hälsning från en som inte har ett skit att vinna på diagnosticerande. Diagnoser gör inte någon friskare, däremot kan en del av insatserna de kan ge tillgång till avsevärt förbättra livet och minska lidandet för den som är drabbad. Inget barn väljer frivilligt det livet som beskrivs här om bättre alternativ finns för dem. Så kul är det inte att sitta instängd på sitt rum och inte interagera med någon. Om han kunde bättre skulle han göra bättre, sedan behöver han vuxnas vägledning och stöttning för att hitta dit, men inte genom att utsätta honom för överkrav. Rekommenderar TS att läsa på om autism och add eller för tydlighets skull ADHD, huvudsakligen ouppmärksam form, som det heter idag. Finns mycket anpassningar och saker man kan göra även utan diagnos på papper.

    Här hittar du öppet tillgängligt material om autism, både info och filmer
    https://vard.skane.se/habilitering-och-hjalpmedel/for-barn-och-unga/habiliteringen/hur-ar-det-att-ha-en-funktionsnedsattning/autism/

    Här nedan kan du gå in och hitta massor information om olika NPF-diagnoser och på så vis bilda dig en egen uppfattning om det är något du känner igen eller något du kan hitta här som skulle kunna vara hjälpsamt. Ber om ursäkt att texten blir knas här eftersom den fortsätter typsnittet på den inklistrade texten.

    https://attention.se/

    Han är smart, har lätt för att lära när han vill. Och det är inte så att han inte interagerar med någon. Han har kompisar som han interagerar med, när han sitter och spelar hela kvällarna och ibland nätter.

Svar på tråden Jag vill ha min son tillbaka…