Hej,
jag vet inte exakt när min BIM kommer vara men brukar ha ÄL på ca CD 18. Får uppdatera sedan när jag vet.
Jag är 31, och har precis börjat försöka bli gravid, prickade in ÄL förra månaden men fick min mens idag. Jag har trackat min menscykel i 4-5 år genom att tempa, kolla sekret osv för att lära känna kroppen. Känns både spännande och lite läskigt att göra det i det här syftet nu.
5/8 Juliflicka
10/8 Skorpan
1/8 Lorainza
5/8 Juliflicka
6/8 hemliganatta
10/8 Skorpan
Hur går det för er i tråden? ❤️
Idag är första dagen som mensen är slut så nu närmar sig försöket igen med stormsteg och jag börjar känna mig taggad igen. Gjorde något nytt idag, köpte två söta bodysar på loppis. Har bara fönstershoppat och drömkollat sellpy innan men nu kallar jag dessa för ?turplagg?. Min man kände sig skrockfull som att det skulle jinxa, men efter 11 försök får man väl ändå testa något nytt tänker jag 😂 Kommer testa med äl-stickor den här cykeln också för jag litar inte helt på att läsa av min kropp i denna värme.
Tycker det låter himla fint att du köpt bodys som turplagg, man måste ju få hoppas lite också ❤️
Jag är på CD 12 så den kommande veckan ska det liggas hehe! Har inget fertilt sekret än dock men jag märker att det börjar närma sig
Hoppas verkligen extra mycket för er som försökt länge och har missfall bakom er etc.❤️ Jag är verkligen ödmjuk inför att det kan ta tid och att missfall är vanligt osv och hoppas såklart men vågar inte räkna med att det går på första eller andra försöket
Håller tummarna för oss alla att sommar, sol och ledighet hjälper till☀️
Tack och detsamma ❤️ Kramar ❤️ Jag är glad att cykeln är hyfsat regelbunden också (28-32 dagar), för det är inte heller något att ta för givet. Visste inte alls hur kroppen skulle reagera efter p-pillerstoppet!
Beslutet var verkligen inte lätt, men jag ser framemot ett plus som båda kan bli glada för denna gång. Sambon har under merparten av förhållandet inte ens vetat om han vill ha barn, så jag är tacksam att det har vänt och på ett sätt tror jag att den oplanerade graviditeten ?hjälpte till? med det. Då var vi tvungna att prata om saken ordentligt och han vande sig mer vid tanken.
Min sambo vill dock inte veta när jag har ägglossning eller inte, utan bara ?leva på som vanligt? och så händer det när det händer. Det blir vanligtvis oavsett med en eller ett par dagars mellanrum och han säger väldigt sällan nej om jag initierar, så det har inte varit några problem hittills, utöver att han åkt iväg med jobb ett par gånger.
Jag har förstått att det kan vara en jobbig sak att det blir en grej med just produktionssex och att det ibland nästan kan bli svårare för mannen när han känner den typen av press, men jag känner mig ibland lite ensam i processen också. Det är också bara jag som sörjer aborten. Han stöttar mig när jag vill prata om det, men han delar inte alls upplevelsen att det varit jobbigt även efter själva avbrytandet. Jag tänker att det är naturligt att det känns olika för oss, men det känns ändå lite jobbigt.
Hur är det för era partners i processen? Har de påverkats mycket av era förluster och väntan till ett plus? Och hur känner de med att planera ?produktionen??
Hej Miniblomma,
En abort är för de flesta tungt oavsett anledning. Finns säkert många här som delar din erfarenhet, kanske har du någon vän som gjort abort som du kan prata med?
Tycker också det är intressant det här med ?produktionssex?. Jag kan känna igen mig i en del du beskriver, min kille har tyckt att det känns läskigt med barn sen vi träffades men det har blivit bättre ju mer vi pratat om det samt att fler av hans vänner har fått barn och nu är det till och med han som säger ?jag vill ha en sån? när vi ser en bebis, så mysigt!
Med det sagt så har vi landat i att jag har koll och han lever på som vanligt, jag testade säga till honom en gång att jag var nära ÄL och även om han blev taggad av tanken på att det kunde bli en bebis så blev pressen för stor. Jag hade känt samma om pressen låg på mig att komma om jag ska vara ärlig. Det är bara andra cykeln vi försöker så försöker att inte få för mycket tunnelseende för bebisberkstaden men det är svårt hahah
Tack och detsamma ❤️ Kramar ❤️ Jag är glad att cykeln är hyfsat regelbunden också (28-32 dagar), för det är inte heller något att ta för givet. Visste inte alls hur kroppen skulle reagera efter p-pillerstoppet!
Beslutet var verkligen inte lätt, men jag ser framemot ett plus som båda kan bli glada för denna gång. Sambon har under merparten av förhållandet inte ens vetat om han vill ha barn, så jag är tacksam att det har vänt och på ett sätt tror jag att den oplanerade graviditeten ?hjälpte till? med det. Då var vi tvungna att prata om saken ordentligt och han vande sig mer vid tanken.
Min sambo vill dock inte veta när jag har ägglossning eller inte, utan bara ?leva på som vanligt? och så händer det när det händer. Det blir vanligtvis oavsett med en eller ett par dagars mellanrum och han säger väldigt sällan nej om jag initierar, så det har inte varit några problem hittills, utöver att han åkt iväg med jobb ett par gånger.
Jag har förstått att det kan vara en jobbig sak att det blir en grej med just produktionssex och att det ibland nästan kan bli svårare för mannen när han känner den typen av press, men jag känner mig ibland lite ensam i processen också. Det är också bara jag som sörjer aborten. Han stöttar mig när jag vill prata om det, men han delar inte alls upplevelsen att det varit jobbigt även efter själva avbrytandet. Jag tänker att det är naturligt att det känns olika för oss, men det känns ändå lite jobbigt.
Hur är det för era partners i processen? Har de påverkats mycket av era förluster och väntan till ett plus? Och hur känner de med att planera ?produktionen??
Hej Miniblomma,
En abort är för de flesta tungt oavsett anledning. Finns säkert många här som delar din erfarenhet, kanske har du någon vän som gjort abort som du kan prata med?
Tycker också det är intressant det här med ?produktionssex?. Jag kan känna igen mig i en del du beskriver, min kille har tyckt att det känns läskigt med barn sen vi träffades men det har blivit bättre ju mer vi pratat om det samt att fler av hans vänner har fått barn och nu är det till och med han som säger ?jag vill ha en sån? när vi ser en bebis, så mysigt!
Med det sagt så har vi landat i att jag har koll och han lever på som vanligt, jag testade säga till honom en gång att jag var nära ÄL och även om han blev taggad av tanken på att det kunde bli en bebis så blev pressen för stor. Jag hade känt samma om pressen låg på mig att komma om jag ska vara ärlig. Det är bara andra cykeln vi försöker så försöker att inte få för mycket tunnelseende för bebisberkstaden men det är svårt hahah
Har glömt uppdatera, mim mens kom den 8/8.
Ny cykel, nya möjligheter ✨
1/8 Lorainz
3/8 lovve123 ➖