BIM Augusti 2025

Hallå där!

Jag är helt ny här och hoppar direkt på tåget. Detta blir femte cykeln efter att jag slutat med p-piller, men tredje cykeln där det funnits någon form av chans till ett plus, eftersom sambon varit borta vid två av mina fertila fönster.

Jag har inga barn sedan innan och är i slutet av 20-årsåldern nu. Förra året gjorde jag ganska sen abort vid oplanerad graviditet, på grund av dålig tajming i livet. Ville väldigt gärna behålla, men sambon ville vänta och nu har omständigheterna runtomkring blivit bättre. Trots att jag var konstant utmattad och illamående kan jag inte vänta på att få vara där igen. Aborten var riktigt tung och ända sedan dess har jag längtat något otroligt.

Ägglossningstester och temp-metod är inte riktigt något för mig, men däremot har jag haft koll på sekret och symtom som kommer direkt efter ägglossning. Det tog ett par cykler, men nu har jag fått igång väldigt tydliga äggviteflytningar med kraftigt ökad mängd och elasticitet. Det är dock bara EN dag i månaden som jag har ÄL-flytningar - så även denna cykel, 25/7 på dag 15. Dagen efter är det direkt torrt. Jag har räknat dagen med dessa flytningar som dagen för ÄL.

Hela follikulärfasen blir jag knappt hungrig och går upp i vikt av att titta på en ärta. Direkt efter dagen med ÄL-flytningar blir jag otroligt hungrig och går ner i vikt, trots att jag äter mer. Jag har länge vägt mig varje dag och snittar alltid ett kg mer innan ÄL mot tiden efter. Det är inget jag hört någon annan nämna, men jag märker det jättetydligt hos mig själv - framför allt på hungern.

Sedan jag slutade med p-piller i mars har jag också direkt efter vad jag bedömer är dagen för ÄL haft väldigt ömma och svullna bröst hela lutealfasen fram till mensen. Denna cykel har jag dock ännu INTE känt minsta ömhet eller svullnad i brösten ännu. Det är 3 dagar efter ÄL-flytningarna idag. Jag undrar om det betyder att jag haft utebliven ÄL denna cykel? Innan, när jag haft perioder utan p-piller tidigare, så har jag bara känt mig öm i brösten dagen innan mens och inte alls varit så här svullen.

Jag vet inte om det är troligare att hormonerna börjar stabilisera sig mer nu efter att ha gått på p-piller eller om det kan vara utebliven ÄL. Jag åt penicillin fram till några dagar innan äl, så jag vet inte om det kan ha sabbat denna cykel heller. Man känner sig lite tokig när man går runt och känner efter så mycket och övertänker, så det är fint att detta forum finns när man inte alltid kan prata av sig om sådant här till vänner.

Jag beklagar verkligen sorgen för er som haft förluster. Jag tyckte som sagt att min abort var fruktansvärd och i slutändan var det ändå mitt aktiva val. Jag kan inte föreställa mig vad ni har gått igenom. Hoppas på att det blir många fina, friska plus denna månad!

BIM-lista

1/8 Lorainza
3/8 lovve123
5/8 Juliflicka
6/8 hemliganatta
6/8 Elisand
8/8 Lorem
10/8 Skorpan
11/8 Hejasommaren
11/8 Miniblomma
13/8 Annpor

Tack och detsamma ❤️ Kramar ❤️ Jag är glad att cykeln är hyfsat regelbunden också (28-32 dagar), för det är inte heller något att ta för givet. Visste inte alls hur kroppen skulle reagera efter p-pillerstoppet!

Beslutet var verkligen inte lätt, men jag ser framemot ett plus som båda kan bli glada för denna gång. Sambon har under merparten av förhållandet inte ens vetat om han vill ha barn, så jag är tacksam att det har vänt och på ett sätt tror jag att den oplanerade graviditeten ?hjälpte till? med det. Då var vi tvungna att prata om saken ordentligt och han vande sig mer vid tanken.

Min sambo vill dock inte veta när jag har ägglossning eller inte, utan bara ?leva på som vanligt? och så händer det när det händer. Det blir vanligtvis oavsett med en eller ett par dagars mellanrum och han säger väldigt sällan nej om jag initierar, så det har inte varit några problem hittills, utöver att han åkt iväg med jobb ett par gånger.

Jag har förstått att det kan vara en jobbig sak att det blir en grej med just produktionssex och att det ibland nästan kan bli svårare för mannen när han känner den typen av press, men jag känner mig ibland lite ensam i processen också. Det är också bara jag som sörjer aborten. Han stöttar mig när jag vill prata om det, men han delar inte alls upplevelsen att det varit jobbigt även efter själva avbrytandet. Jag tänker att det är naturligt att det känns olika för oss, men det känns ändå lite jobbigt.

Hur är det för era partners i processen? Har de påverkats mycket av era förluster och väntan till ett plus? Och hur känner de med att planera ?produktionen??

Ja, jag har kompisar som jag kan prata med, även om de inte själva gjort abort, vilket är guld värt. Ensamheten jag känner över det är nog mest att det bara är jag sörjer aborten. Vännerna är såklart ledsna för min skull, men det känns jobbigt att det för sambon är en axelryckning och inte en förlust. Han har ju inte heller varit sprängfylld av hormoner och det har nog inte känts helt på riktigt för honom, även om han var med genom hela processen och såg den lille pojken när han kom ut? Själv går man och undrar hur han hade varit som person och tänker på att han varit några månader gammal nu.

Känner verkligen igen mig i det du skriver! Det känns som att allas killar bara från början varit taggade på barn och det har inte varit några diskussioner, medan man själv bara hoppats att han ska börja tycka att barn är lite gulliga ändå - så man blir ju så himla glad när de där kommentarerna kommer!

Och det där med att känna pressen blir så tydligt när man sätter sig i killens skor, som du säger! Att inte få tunnelseende känns helt omöjligt hur mycket man än försöker ibland dock, haha. Jag är bara på äl + 6 och kommer på mig själv att kolla vilket datum det är flera gånger om dagen som om det skulle göra att jag kommer närmre bim. Det gör inte saken lättare att vi ska vara bortresta med familj veckan fram till bim, så jag kan inte heller testa tidigt denna gång, utan får helt enkelt invänta mensen för att få svar. Jag måste helt enkelt lära mig att leva mer som vanligt, så jag inte blir helt tokig!

Vad fint att ni har varandra i det hela, oavsett ❤️ Det känns också som en väldigt bra idé med ett sådant hemmakit!

Männen har det ju förspänt på många sätt i den här processen hela vägen fram till barnet kommer ut och även efter (med amning och fysisk påverkan av förlossning), men trots det tror jag faktiskt inte att jag personligen hade valt att skifta rollerna om jag kunnat. Hade jag varit i mannens skor tror jag att jag hade varit väldigt avundsjuk och känt mig för ?utanför?, haha. Tänk så fantastiskt att KÄNNA att man har ett liv därinne och inte bara stå på utsidan och försöka föreställa sig det! Även om det på många sätt är fruktansvärt på sina håll att låna ut sin kropp också. Sedan vill man såklart stå tillsammans, oavsett. Väldigt ojämlikt är det tyvärr som sagt alltid dock!

Hoppas på ett plus för er snart! Tänk vad skönt att BARA ha sex för att man är sugen och inte för att det är rätt tid i cykeln!

hemliganatta skrev 2025-08-04 08:26:22 följande:

Två dagar kvar innan beräknad mens, kan det vara ett plus? fick negativt på digitalt men tycker verkligen att jag ser två streck? Vad mycket otydligare det blir här dock så slänger in en redigerad bild med haha 

Åh, vad roligt! GRATTIS!! Jag ser också streck på båda bilderna! Hur länge har ni försökt?

Vad härligt! Underbart att äntligen få det där plusset! Hoppas att det blir starkare och starkare nu i dagarna.

Jag slutade med p-piller precis i slutet av mars, men vi har inte riktigt haft något aktivt försök i mer än två cykler inklusive denna, utan mer ?det händer när det händer? (och missat ett par äl-fönster av olika anledningar) även om jag hade sett det hända helst igår haha. Den som väntar på något gott?

Känner igen känslan 😔 Det blir lite extra salt i såren när det känns som alla andra är gravida runtomkring. Även om man är glad för deras skull gör det ju ont inuti, särskilt när/om man inte är öppen med att man försöker själv.

Vi verkar ha haft äl samtidigt eller nästan samtidigt, för jag är på äl + 11 idag, men min lutealfas har varit mer 16-17 dagar och väntan är så lång att tiden nästan går baklänges. Jag har inte möjlighet att testa fram till söndag/måndag (äl + 16/17) eftersom jag är borta med familj och det är så jobbigt att leva i den ovissheten, samtidigt som det är riktigt tråkigt att leva helt utan hopp de sista dagarna innan mensen om testet är negativt. Vet inte vilket som är värst, men just att få hoppet krossat igen känns ju en del.

Håller tummarna för att mensen inte dyker upp nu för dig ❤️

Tyvärr kan jag inte så mycket om temp i och med att jag inte själv använder den metoden, men jag har tydliga andra symtom vid ägglossning och den har varierat mellan CD23 till CD11 (först 19, sedan 23, sedan 12, 11 och 15 denna cykel) så åtminstone för mig har äl kunnat variera rätt duktigt. Blev väldigt chockad när den kom på dag 12 när jag väntade den minst en vecka senare!

Jag vet också att jag läst flera som blivit gravida trots negativa äl-test så det är fullt möjligt att ha ägglossat ändå. Man räknar dessutom med att spermier kan överleva 3-5 dagar inuti, så hopp finns. Håller tummarna för dig!

Jag är idag på äl + 13 (haft mens äl + 16 eller 17 de två senaste månaderna) och känner mig lite förvirrad. Sedan jag slutade med p-piller i mars har jag haft jätteömma och svullna bröst HELA lutealfasen, från dagen efter äl till mens. Denna gång fick jag ingen ömhet eller svullnad förrän igår, äl + 12, då vänster bröst började bli lite lite ömt. Idag är vänster bröst mer ömt och svullet, medan höger inte är det. Jag har aldrig haft ömhet i bara ena sidan.

Jag har sedan några dagar tillbaka försökt börja lära känna min livmodertapp också. Eftersom jag inte varit där och undersökt tidigare vet jag inte heller hur det brukar vara, men första gången jag kände så satt den i mitten. höjd kan jag inte riktigt avgöra eftersom jag inte har något att jämföra med ännu. Sedan har den plötsligt vandrat till vänster. Imorse när jag kände efter satt den så långt till vänster den kunde. Det här är inget jag hört eller läst från någon annan - bara att tappen kan ändra sig upp och ner och i hårdhet/mjukhet.

I övrigt är flytningarna tjocka och vita, men knappt någonting i trosan förutom en fläck som kommer på morgonen. Känner ingenting speciellt annars. Inget illamående, ingen ovanlig trötthet eller så. Jag kommer oavsett inte testa innan 10/8 (äl +16) OM mensen inte redan dykt upp då.

Jag vill inte dra några växlar på detta, eftersom det säkert lika gärna kan vara hormonerna som fortfarande håller på att stabiliseras efter p-piller och jag har ju lurat mig själv förr att det är något när det inte är det.

MEN är det någon som känner igen sig? Med ömhet och svullnad i ENA bröstet eller livmodertapp som vandrar i SIDLED??

Åh, tråkigt att denna gång inte var er gång, men skönt att du är vid gott mod ändå! Hoppas att det sker snart för er!

Testade tyvärr neg igår och inväntar bara mensen nu. Känns väldigt tråkigt, men bara att tuffa vidare. Lycka till för er andra denna månad! 

1/8 Lorainz
3/8 lovve123 ➖
5/8 Juliflicka ➖
5/8 Annpor ➖
6/8 hemliganatta ➕
6/8 Elisand ➖
6/8 snyfslan ➕
8/8 Lorem ➕
9/8 Användare95
10/8 Skorpan
11/8 Hejasommaren
11/8 Miniblomma ➖
11/8 Aisof
13/8 Valkyrian
14/8 estersigne
15/8 Olliolli
15/8 Tredje
15/8 Mothertotwo
16/8 Neksta
17/8 am2221
18/8 En som längtar
19/8 granen12
20/8 Rumpetrollet
21/8 Flizz
22/8 Sarasi
22/8 Lunyum
23/8 Nanathalie
23/8 Vallmo93
23/8 Loviisa92