Varför kan jag inte lämna min otrogna sambo?

Jag skulle aldrig kunna vara otrogen. Känner jag attraktion till någon tänker jag. Är den personen jag har relation med värd att jag är otrogen mot den. Är de värda det sveket och den sorgen som tillkommer i och med det sveket. Jag har aldrig haft en relation där jag velat någon så illa och därför har jag inte ens varit i närheten till att vara otrogen. 

vänd på det. Din pojkvän har också möjlighet att tänka så. Din pojkvän tycker att du är värd den smärta som du känner varje gång han är otrogen. Hans lust är viktigare än hur du mår. Hans sätt att vara på skadar dig på djupet och åt det så rycker han bara på axlarna. För mig är det ondska och därför inte kärlek. För det han har gjort mot dig är inget snedsteg. Du är värd så mycket bättre och när du hittat det kommer du förstå vad äkta kärlek är. Det är fantastiskt att älska någon som på riktigt älskar en tillbaka. Det är jättesvårt att lämna och du kommer att brytas ner mer så länge du stannar, men det finns hjälp att få. Fråga kvinnojour hur just du kan gå vidare för att få stöd. 

Varför kan jag inte lämna min otrogna sambo? Vad är det för fel på mig som inte kan lämna min sambo?
Jag har gått i gruppsamtal hos kommunens antivåld pga tidigare relationer, parterapi och psykolog ändå så fortsätter jag i samma hjulspår och ger bort mig själv.
Skriver här under om relationen och hoppas ni orkar läsa.

Min sambo och jag har varit tillsammans i 5år.
Förra sommaren när jag var gravid i vecka 17 så kom jag på han med att ha varit otrogen av och till med samma tjej i åtta månader.
Eftersom jag var så långt gången så valde jag att ge han en chans till.
Vi gick i parterapi och det började kännas iaf okej.
Nu är vårat barn 7 månader och jag har tyckt att det har känts lite skavigt.
Vi har inte haft sex sen barnet kom och när jag var gravid hade vi det 3 gånger efter otroheten. Då menade han att de var för att jag var gravid och han var rädd om bebisen, vilket jag köpte.
Sen har det blivit att man lite gått tillbaka till hamsterhjulet, tjafsar om vem som inte packat i diskmaskinen m.m.
Relationen har känts tråkig. Han har gjort saker med sina vänner och jag har gjort mitt, inte så mkt "vi-tid". Även om vi skrattar, har kul och kan prata om det mesta. (Förutom mina känslor)

I lördags kollade jag iaf i hans telefon, jag har gjort det till och från sen otroheten. Han har en gammal telefon som han inte loggat ut ifrån som konstigt nog fortfarande tar emot vissa sms. Han vet inte detta.
Jag ser då iaf att han har fått sms från någon i onsdags.
Där personen ber han komma till krogen och personen lovar att inte antasta han.
Min sambo svarar att ska jag inte komma hem till dig efter krogen istället?
Personen svarar att det blir jätte bra.
Sen ser man att min sambo är för långsam att dyka upp så personen skriver att hen snart däckar och dom får ses en annan gång.
Min sambo skriver då att han är typ utanför och  dom kanske kan ses imorgon.
Två dagar senare skriver min sambo och frågar vad personen gör. Men får inget svar.

Jag kollar upp nr mot swish och då är det tjejen han var otrogen med...
Jag går sönder, ringer hem min sambo och slår ner han i hallen.
Skriker att det är slut, går och hämtar en hammare och säger att jag ska åka hem till tjejen. Vilket jag tänkte men skulle inte göra något mer än skälla på henne men det behövde inte han veta.
Jag sticker iväg och kommer hem flera timmar senare utan att få tag i tjejen.
Sen är det som mitt agg lägger sig, jag blir uppgiven och bara finner mig i att han gjort de igen...

Min sambo menar att allt var ett sätt för han att hämnas på henne eftersom hon skickade hela hans och hennes chattkonversation till mig förra sommaren.
Han skulle bestämma träff med henne och sen dissa henne så hon skulle känna att hon inte var uppskattad.

Jag tror inte på han men ändå låter jag det vara så.
Varför skulle han skicka tre dagar senare igen?
Varför skrev han inte bara efter några sms att hon va en idiot och att han var lycklig med mig?
Hela min hjärna skriker att inget går ihop men ändå finner jag mig i hans historia.

Nu har det gått 5 dagar och allt är mer eller mindre som innan, men min själ värker.
Jag har skuldkänslor att jag slog han och jag mår dåligt för vad han har gjort.
Jag skäms att tjejen vet att hon har han runt sitt finger och att hennes vänner vet om situationen.
Min sambos bästa kompis är dessutom kusin med tjejen så hon finns liksom alltid när till hands.

Min sambo menar att jag inte kan låta nått så litet som dom här smsen förstöra vårat förhållande då vi jobbat så hårt för det men parterapi och vårt jobb här hemma.
Sen att vårt barn är 7 månader och för barnet skull så är det rätta att hålla ihop.

Alltså vad är det för fel på mig?!
Jag känner i hela min själ att jag inte vill mer.
Jag litar inte på han, jag får inge sex, mys eller fysisk kärlek.
Jag känner att min kropp gör fysiskt ont och jag har åldrats som tusan de här åren.
Varför är jag kvar?

Hjälp mig lämna han

Ska väl skriva att innan han va otrogen tog jag han flera gånger på tinder men inte heller då gick jag.

Men jösses - du slår ner honom och du hämtar en hammare för att hämnas på tjejen...... Din sambo är ett svin, men du måste nog först titta dig själv i spegeln och fundera på om du inte ska söka hjälp. Var var ert barn när detta hände?

Lämna snarast möjligt och sök hjälp för att lära dig kontrollera dina handlingar. Problemet är inte bara hans SMS, utan hela er relation. 

Kanske år det bästa att du står ditt kast och accepterar läget. Det är inte hållbart att gå och oroa dig och känna att du behöver kolla honom bakom hans rygg. Går man vidare efter otrohet kan man nog inte ha lika höga krav som innan. Ta istället kommandot över dina känslor, dessutom är det något du överlag verkligen behöver jobba på, du är ju faktiskt farlig med det här beteendet.

Lider du av separationsångest
Klarar du inte av att leva ensam, särskilt inte med en baby att ta hand om
Älskar du honom fortfarande