Hur mycket ska en partner egentligen stötta en?
Jag vet att generellt så borde en partner vara ett emotionellt stöd. Men undrar hur mycket det blir t.ex. i situationer då man vill åstadskomma någonting men har varken resurser eller kunskap. Medan partnern har både och, och har redan åstadskommit denna sak flera gånger. Är det mycket dumt av mig att förvänta mig praktisk hjälp av partnern i detta fall, och känna mig dåligt när partnern endast säger "du får lista ut det själv" till mig? Jag vet mycket väl att han inte kan göra saker istället för mig, men jag har förväntat mig i alla fall hjälp med att komma igång eller lite tips som kan vara bra att veta. Men han säger bara att allt måste listas ut av mig själv från start till slut, är jag den som tänker fel här?
