Lågbegåvade människor och barn...

Även Sverige har ägnat sig åt tvångssterilisering och en del mindre rumsrena experiment som bl a ledde fram till lördagsgodisreformen.

Så eftersom dagens taktik uppenbarligen inte funkar, vad har du för lösning på problemet som faktiskt har en chans att fungera och inte bara låter godhjärtad men helt verkningslös?

Tycker du detta låter bra:

De som steriliserades under 1934 och 1941 års steriliseringslagar var psykiskt sjuka, utvecklingsstörda[5] och, under 1941 års lag, även personer med fysisk funktionsnedsättning ("svårartad sjukdom eller svårt lyte") och så kallade asociala.[6] I praktiken steriliserades framför allt kvinnor, många unga och från socialt utsatta grupper, exempelvis för att en läkare bedömde dem som "promiskuösa" eller som "tattare".[7] Operationer utfördes med olika former av administrativt tvång, bristande samtycke eller övertalningar.[7] Syftet med steriliseringspolitiken var bland annat att intellektuellt funktionshindrade ansågs vara olämpliga som föräldrar, folkhälsoskäl och kontroll av asociala. Denna praxis nådde sin kulmen vid mitten av 1940-talet. I början av 1950-talet började hanteringen ifrågasättas och från början av 1950-talet och framåt användes lagen framför allt i den enskildes intresse[förtydliga], på sociala eller medicinska grunder, om än ofta efter varierande grader av påtryckning från läkare och socialarbetare. Lagen upphörde 1976.

Att vi har ägnat oss åt sådant tidigare är väl knappast ett argument för att vi bör göra det igen? Antar att du syftar på Vipeholmsexperimenten som ju var gravt oetiska och helt fruktansvärda. Nej, det är inte nazism såklart, men nazismen verkade inte i ett vakuum utan sprang ur den tidens samhällsanda som var starkt influerat av eugenik och socialdarwinism.

Vet inte vad du jobbar med men jag träffar på de här personerna hela tiden eftersom jag arbetar inom psykiatrin. Tror inte att en enda patient jag träffat, vars föräldrar kan anses ha varit olämpliga som föräldrar, skulle säga att de önskar att de inte hade fötts. Man kan liksom inte argumentera för att man gör ofödda barn en god gärning som låter dem slippa att födas.

Vi får helt enkelt acceptera att det inte finns något sätt att organisera samhället som gör att vi slipper allt lidande och elände. Om vi gör som du och andra föreslår då får vi en sorts totalitär stat där såna som jag (psykiatriker) får makt att avgöra vem som ska få fortplanta sig eller inte, och där riskerar vi ju en snabb förändring av attityderna. Idag kanske det är lågbegåvning som gör människor olämpliga, men missbrukare är ju också ofta olämpliga som föräldrar. Personer med autism kan också vara olämpliga ibland. Ja, över huvud taget svårare psykiska sjukdomar som schizofreni, bipolär sjukdom osv gör ju att personer blir otillräckliga som föräldrar. Men varför stanna där? Alltså oavsett diagnos så kanske man är olämplig som förälder om man är kriminell, för vad är det för livsstil man låter barnen växa upp i då? Eller kanske om man har udda sexuella böjelser, ska verkligen transpersoner få vara föräldrar? Eller långtidsarbetslösa, om man inte kan försörja sig själv, kan man verkligen då anses vara lämplig som förälder? Och så vidare, och så vidare.

Problemet handlar ju om gränsdragning och vem som har makt att besluta över var gränserna går. Ett annat problem handlar om synen på människor och människovärde, och tvångssterilisering innebär ju en väldigt tydlig institutionaliserad inskränkning av vissa gruppers autonomi och människovärde som är oförenligt med humanistiska ideal.

Jag hoppas det är tydligt för alla att jag alltså spetsar till det här för att göra en poäng, inte att utmåla psykiatriska patienter som olämpliga som föräldrar för det är absolut inte det jag menar.

Jag växte väl om min mamma mognadsmässigt i 7-8årsåldern ungefär. Hon var ensamstående och jag endabarn. Kunskapsmässigt var det ännu tidigare, jag märkte att jag var bättre på att räkna i affären när jag var runt 5.

Självklart är det som hände med och mellan de tre tjejerna både extremt och tragiskt, men att rakt av säga att det beror på att de två hade lågbegåvade föräldrar tror jag är att göra det enkelt för sig. Det är förmodligen fler faktorer, kända och okända, som spelat roll där, och att helt avsvärja samhället allt ansvar är nog att sticka huvudet i sanden inför vissa systemproblem som behöver ordnas. 

Lösningen är hursomhelst inte att gå tillbaka till rashygieniska program från 70-talet och bakåt.

Det är skillnad på lågbegåvad och intellektuell funktionsnedsättning!

När det fanns mångs så kallat enklare arbeten så var det inga funderingar kring lågbegåvade personer och deras barn.

Ibland fanns det ändå diskussioner om att det skulle behövas mer stöttning i skolan för barn som hade det svårt med inlärningen.

Ingen hade en tanke på att de som var lågbegåvade skulle vara dåliga föräldrar om det inte fanns någon annan orsak till det, som alkoholism eller liknande. Man tänkte att Barnavårdscentralerna skulle stötta föräldrar som inte var så välinformerade av något skäl.

Personer med en intellektuell funktionsnedsättning kan däremot ha svårighet att klara ett föräldraskap trots stöttning. Så där är jag mer kluven till att personen själv ska ta hand om barnet, om båda föräldrar som har hand om barnet har en intellektuell utvecklingsstörning.

Som singaturen "jag" skrev i sitt inlägg. Hon hade en mamma med intellektuell funktionsnedsättning som hade en mognad på 7-8 år. Kanske att det ändå krävs att den ena föräldern inte har en funktionsnedsättning för att det ska kännas som en trygg uppväxt för ett barn!

Jag är för barns rätt i alla lägen. Det hjälper inte att en förälder med intellektuell funktionsnedsättning älskar sitt barn, barnet blir ändå snabbt förälder till sin egen förälder om det har större intellektuell kapacitet. 

Psykiatriken som skrev ett inlägg här tog på ett mycket bra sätt upp frågan om gränsdragning. Vem ska bestämma vem som får ha barn och inte? Godtycklighet och fördomar kan spela in. Och till och med dåmigt gjorda begåvningsutredningar i en del fall. 

Däremot behöver Socialförvaltningen utveckla en större expertis kring bedömning av föräldraskap, för att kunna avgöra om barnet kan bo hos sin förälder eller om det är olämpligt. Har hört om fler som växt upp med en förälder med intellektuell funktionsnedsättning och som haft det mycket tufft.

Det här inlägget osar rashygien på ett väldigt obehagligt sätt. Innan du tänker vidare i de här banorna vill jag verkligen be dig att läsa på om rasbiologiska institutet och tvångssteriliseringarma. Det finns bra dokumentärer på Sveriges Radio tex. Vi har varit dit du vill gå och det resulterade i övergrepp och tragedier. Det finns väldigt goda skäl till att man sedan valde en annan väg. 

Låt oss då dra det till sin spets på den vanligtvis manliga sidan... Borde pedofiler få skaffa barn? Eller ska erkända våldtäktsmän få ha sin sexdrift intakt som skadar människor gång på gång för det är en kränkning av deras integritet?

Jag står på brottsoffrens sida så jag tror absolut att någon form av tvångssterilisering kan vara bra i vissa fall. Behöver inte vara lika brutalt som förr. Vetenskapen har troligtvis gått framåt även på det området. Fast för just pedofiler och våldtäktsmän är det ok om det är brutalt.

Vad gäller vem som ska avgöra vem som ska steriliseras  om vi inte menar brottslingar, kan så klart vara knepigt, men jag tror att om man forskade seriöst på alla dom barn som får någon form av extra stöd från samhället så skulle mönster dyka upp som skulle kunna utgöra kriterier för vilka människor som är olämpliga som föräldrar. Var inte direkt någon överraskning att min väninna var olämplig som förälder och låtit barnen genomlida mycket under uppväxten. Jag hade blivit mer förvånad om barnen och hon inte haft kontakt med soc.

När jag tänker på lågbegåvad tänker jag på de med ett normal IQ men på den nedre skalan (70-85) tror det är runt 10% av befolkningen. Dessa personer kan vara lika bra föräldrar som vem som helst. 

Så du tycker man ska intelligenstesta barn?

Man får se på fler variabler än så. Och jag tror att såna går att finna om man studerar omhändertagna barn och deras föräldrar seriöst.

Om jag inte visat mig lämplig eller kunnig nog för att ta körkort så får jag inte köra bil, men att ansvara för ett helt försvarslöst barn får vilken byidiot som helst bara för att dom kan reproducera sig.