När ts idiotförklaras för att hennes kille är ett praktarsel

Tycker det är en otroligt bra poäng du gör. 
Det är ju väldigt lätt att man inte vågar prata om saker som hände, och familjeliv kan ju vara just som du säger, ett första steg. 

Sen en annan viktig poäng? Jag tror att alla människor har upplevt scenariot där man ger sina vänner superbra råd, men att man kanske inte alltid själv följer de kloka råden.
Är det inte lite samma här?
När man står utifrån och likar så är det så himla lätt att se vad som är fel, för man är utifrån och lite mer objektiv, det och utan alla känslor i bilden så är det så himla mycket lättare. 
Men när man är den som sitter där och känner en massa, då är det inte lika lätt. 

Tror vi alla behövt lite mer ödmjukhet och vänlighet i hur vi läser och svarar på andras trådar?