Felet ensamma män gör - de hänger upp sig på relationer och sex.

Samma här, sällan jag sett något mer gravt generaliserande som detta.
Jag misstänker mans förakt av den svårare graden.

Och komiskt nog har jag sett riktigt arga kvinnor och när de inte fått sex och mannen vägrat.

Och alla dessa hemska män och alla dessa hemska egenskaper dom har, vart hittar man ens alla dessa.
Och sen den riktigt stora frågan, varför helt enkelt inte bara undvika det stället eller vad det nu är????????????????

Jag tror mer på att män ska odla sitt eget sociala nätverk, sina intressen och säga stopp när dom tycker att något är fel i relationen. Dessutom ska man sluta fjäska och vara överdrivet inställsam mot kvinnor rent generellt. Vanlig trevlighet räcker. 

Det finns en liten men aktiv grupp män som fjäskar järnet mot allt med kvinnliga könshormoner för att ha 1% chans att få pippa.

Inte ändra sig eller bli bättre för kvinnans skull, utan för sin egen.

Jag tycker det här är en viktig diskussion, men också ganska onyanserat skriven. Jag är man i 40-årsåldern, har massor av intressen, kreativa och praktiska, och är inte det minsta intresserad av att prata sex på en dejtingapp. Jag har varit singel i sex år, och innan min senaste relation var jag faktiskt singel i tolv år. Inte för att jag är farlig, aggressiv eller saknar empati ? utan för att det helt enkelt inte klickat, trots ärliga försök.

Det är absolut sant att desperation, höga förväntningar och brist på självdistans ofta leder fel ? det gäller både män och kvinnor. Men när inlägget beskriver män som inte har ?utseendet för sig?, som ?gör bäst i att vänja sig vid att vara ensamma? ? då blir det både cyniskt och ganska sorgligt. Ensamhet är redan en tung grej för många, särskilt när man verkligen försöker växa som människa men ändå inte blir sedd.

Jag tror inte att lösningen är att säga åt människor att acceptera ensamhet för att de inte passar in i mallen. Jag tror snarare vi behöver prata mer om emotionell mognad, kommunikation, självreflektion ? och också visa varandra lite mer förståelse, oavsett kön.

Sen är jag helt med på det där med att ha andra intressen än bara relationer. Det har jag själv, i överflöd. Men det betyder inte att längtan efter närhet är mindre värd för det. Bara lite tankar från en annan vinkel.

Njaa, det som är skrivet är alltså en tvåpunktsmall där den första punkten är en negation och den andra är en bekräftelse.

Kommentar om punkt 1. De som inte har utseendet för sig och inte skriver så välutvecklat ska ge upp sin strävan. Därefter ska de ge upp och förlita sig på ett nästan vidskepligt begrepp som tur. Jag håller inte med alls. Bättre att analysera vad som är fel och försöka förbättra istället. Om jag strävar efter att odla smultron och inte lyckas, börjar jag så klart inte att ägna mig åt matlagning istället och hoppas att jag blir bra på att odla smultron. Det är heller inte något som omfattas av någon lag, varken universell eller specifik.

Kommentarer om punkt 2. Kanske, vet inte riktigt. Jag fick en del sådana korta meningar när jag provade. Det beror nog på mottagarna, en längre spontan text, en längre planerad och väl genomtänkt, eller ett kort spontant meddelande, eller ett kortare planerat. Vad föredrar man för öppning, vad kan den leda till? Ja, säg det.

Det många ensamma män gör fel är att de inte betraktar förhållandet med en kvinna som ett partnerskap. Inte i ordets rätta bemärkelse i alla fall. De vill bli omhändertagna av en kvinna.

Ja, och det är här felet många ensamma män gör. De förväntar sig bli omhändertagna av en kvinna. Deras mentala och fysiska behov ska tillgodoses, ungefär som att bli omhändertagen av en mamma. Saken ser inte lika ut för en kvinna. Förhållandet blir då en börda för en kvinna. 

En man som exempelvis uppvisar en form av offermentalitet på olika sätt berättar också för en potentiell partner att hon får en ny arbetsuppgift när hon ger sig i lag med honom. Kan vara pyttesmå saker som berättar det här. En man som klagar på dejtingappar och säger att allt är så lätt för kvinnor t ex. Säger sig vara "snäll" eller andra mikrobudskap.

Ingen att hålla sig fast vid när det blåser.

Varför klagar och gnäller flertalet män och kallar det själva för ensamhetsepidemi då? Man kan ju önska att de inte anskaffade en offermentalitet men det gör de uppenbarligen.

Även du försöker lägga en offerkofta över män som grupp då du påstår att jag befinner mig i en  mansföraktande  värld. Du är en del av problemet som skapats. Män på gruppnivå har förlorat sin kapacitet och förvandlats till pseudobebisar som kräver ett omhändertagande av en kvinna. Män behöver hitta bättre, maskulina figurer i stället för det här ynkandet som du bidrar till. Äg problemet. Ta tag i det. Man up!

OM han nu vill hitta en partner. Annars kan man äga sin ensamhet också. Jag respekterar det betydligt mer än en man som gnäller och vill bli serverad en kvinna för att det är synd om honom. Alla ska tycka synd om mannen. Han ersätter tyck-synd-om-mig med en partner.