Min son 20 år gammal och han ökar i vikt. Jag tror det beror på ångest, ensamhet och att han är uttråkad.
Jag har försökt prata med honom men det har inte gått bra. Han känner sig dålig, kritiserad och blir allmänt arg.
Finns det några som har erfarenheter från liknande situationer med sina barn?
Du fokuserar på att han ökat i vikt fast du själv konstaterat att han troligen inte mår bra?
Hjälp honom börja träna. Följ med honom till ett gym och boka en tid hos en tränare som sätter ihop ett program. På Friskis och Svettis får man sådan hjälp utan extra kostnad.
Styrketräning ger bättre psykisk hälsa, bättre självkänsla och bättre fysik. Man minskar sin fettprocent också.
Du fokuserar på att han ökat i vikt fast du själv konstaterat att han troligen inte mår bra?
Hjälp honom börja träna. Följ med honom till ett gym och boka en tid hos en tränare som sätter ihop ett program. På Friskis och Svettis får man sådan hjälp utan extra kostnad.
Styrketräning ger bättre psykisk hälsa, bättre självkänsla och bättre fysik. Man minskar sin fettprocent också.
Låt din son vara. Han är inget barn till att börja med, utan 20 år gammal och bestämmer helt över sin egen kropp och hälsa.
ALLA som är överviktiga vet att de är överviktiga. De behöver inga påminnelser, gymkort, djupa snack mm.
Har han sökt hjälp för sin ångest?
Hej ts, tyvärr är det kontraproduktivt att börja tala om någons vikt. Finns ingen som blir glad av det.
Bor han hemma kan du sluta köpa hem saker som man lätt går upp i vikt av. Glass, chips, godis, fikabröd. Gör dock ingen grej av det.
Köp inte heller hem mat som är kaloririk och lättätet, färdiga pizzor och piroger bla.
När du bjuder på mat, laga mat som är nyttig.
Börja själv med hälsosamma vanor så att du kan fråga honom, "Jag tar en promenad nu, ska du med?" "Jag tar en tur med cykeln, vill du hänga med" och så vidare
Du börjar i fel ände. Mår han dåligt är det där du måste börja, inte med vikten.
Vill du hjälpa, inte stjälpa, ska du stötta honom i att få hjälp mot ångest och ensamheten. Har han inga vänner eller sysselsättning?
Den fysiska hälsan är nästa steg. Fysisk och psykisk hälsa hänger ihop.
Jag förstår att han har taggarna utåt om du pratar om hans vikt, men inte verkar bry dig om orsakerna till den. Övervikt är inte bra, men ångest och ensamhet är ännu värre.
Har du ens frågat hur han mår? Alltså psykiskt.
Du kan hjälpa till att hejda viktökningen genom att äta och leva nyttigt själv, samt uppmuntra honom att haka på. Men inte tjata eller prata om vikten. Och det är ännu viktigare att han får hjälp med sitt mående.
Bra matvanor och daglig motion, brukar visserligen göra att man blir piggare och mår psykiskt bättre. Men om inte livssituationen blir bättre, om man är deprimerad och/eller har ångest, hjälper en livsstilsförändring bara marginellt och är dessutom svårare att genomföra.
Låt din son vara. Han är inget barn till att börja med, utan 20 år gammal och bestämmer helt över sin egen kropp och hälsa.
ALLA som är överviktiga vet att de är överviktiga. De behöver inga påminnelser, gymkort, djupa snack mm.
Har han sökt hjälp för sin ångest?
Det bästa ni kan göra är att försöka inkludera honom i aktiviteter. Det behöver inte vara just fysiska utan det är lika viktigt att komma ut och ta del av samhälle.
Nu vet jag ingenting om din son så det måste vara upp till er att fundera över var hans intressen ligger och sen jobba därifrån.
Som någon tidigare skrev så är det ofta improduktivt att parta om vikt. Det kan skapa mera ångest och utanförskap.
Hjälp honom att bli aktiv och social. Bjud hem honom när ni har vänner hemma. Ta med honom på saker. Om han inte redan har kontakt med vården angående hans ångest, hjälp honom med det.
Nämn aldrig hans övervikt. Den är ett symtom på värre saker, av vad du beskriver. Jobba med grundproblemet.