• Hellstorm

    Avtagande symtom + smärta

    För en vecka sedan upptäckte jag och min fru att vi var gravida, detta är andra gången efter att den föregående tragiskt slutat i ett uppskjutet missfall, enligt gynekologen avbröts graviditeten då v 5 + 6. Detta föregicks av kraftig, krampartad smärta och vissa av graviditetssymtomen fortlöpte, mest påtagligt var illamåendet.

    Vi är nu i en snarlik situation kan man säga, vi är i samma vecka som graviditeten senast avbröts. Under natten fick min fru "lite" ont i magen (hennes ord), hon tyckte att det drog/spände och kändes lite som muskelvärk (inte alls samma krampsmärta som senast). Sen förra veckan fram till nu var hon konstant kissnödig och har sveda i underlivet som kommer och går (kanske hormonförändringar, men måste ju uteslutas med urinprov om det är UVI). Nu är hon inte alls kissnödig på samma sätt, men det molar till och från i magen vilket jag antar beror på tillväxt av livmodern.

    Hon är väldigt orolig för att symtomen avtar samt värken hon kände inatt, gjort mitt bästa för att lugna henne med att gravidsymtom kan komma och gå samt att det kan göra lite ont i magen. Försöker hålla mig lugn, men såklart att man blir lite orolig med tanke på vad vi vart med om tidigare. Är detta något som utgör skäl till oro eller är det helt normalt? Kan tillägga att det efter värken inatt inte vart någon blödning eller liknande, kanske inte betyder något.

  • Svar på tråden Avtagande symtom + smärta
  • Anonym (Lisa)

    Ja de är normalt med molande smärta.

    men en fråga bara!? Är du oxå gravid?

  • Lulemelon
    Hellstorm skrev 2025-07-30 17:40:26 följande:
    Avtagande symtom + smärta

    För en vecka sedan upptäckte jag och min fru att vi var gravida, detta är andra gången efter att den föregående tragiskt slutat i ett uppskjutet missfall, enligt gynekologen avbröts graviditeten då v 5 + 6. Detta föregicks av kraftig, krampartad smärta och vissa av graviditetssymtomen fortlöpte, mest påtagligt var illamåendet.

    Vi är nu i en snarlik situation kan man säga, vi är i samma vecka som graviditeten senast avbröts. Under natten fick min fru "lite" ont i magen (hennes ord), hon tyckte att det drog/spände och kändes lite som muskelvärk (inte alls samma krampsmärta som senast). Sen förra veckan fram till nu var hon konstant kissnödig och har sveda i underlivet som kommer och går (kanske hormonförändringar, men måste ju uteslutas med urinprov om det är UVI). Nu är hon inte alls kissnödig på samma sätt, men det molar till och från i magen vilket jag antar beror på tillväxt av livmodern.

    Hon är väldigt orolig för att symtomen avtar samt värken hon kände inatt, gjort mitt bästa för att lugna henne med att gravidsymtom kan komma och gå samt att det kan göra lite ont i magen. Försöker hålla mig lugn, men såklart att man blir lite orolig med tanke på vad vi vart med om tidigare. Är detta något som utgör skäl till oro eller är det helt normalt? Kan tillägga att det efter värken inatt inte vart någon blödning eller liknande, kanske inte betyder något.


     


    Vilket fint stöd du verkar vara åt din fru! Detta kan absolut vara helt normalt, men det går aldrig att veta säkert. Jag har känt smärta komma och gå samt haft en lätt blödning, men ändå fanns ett tickande hjärta där några veckor senare. Ni kan ju boka ett tidigt UL för att stilla oron lite, från vecka 7+0 och framåt så går det att tydligt se hjärtslag och många kliniker tar emot från den veckan eller 8+0. 


    Brukar tänka att med en graviditet startar en livslång oro. Det bästa en kan göra är att vara ett fint stöd åt varandra. 

  • Hellstorm
    Lulemelon skrev 2025-07-30 20:31:35 följande:

     


    Vilket fint stöd du verkar vara åt din fru! Detta kan absolut vara helt normalt, men det går aldrig att veta säkert. Jag har känt smärta komma och gå samt haft en lätt blödning, men ändå fanns ett tickande hjärta där några veckor senare. Ni kan ju boka ett tidigt UL för att stilla oron lite, från vecka 7+0 och framåt så går det att tydligt se hjärtslag och många kliniker tar emot från den veckan eller 8+0. 


    Brukar tänka att med en graviditet startar en livslång oro. Det bästa en kan göra är att vara ett fint stöd åt varandra. 


    Tack för att du tog dig tid att svara :) det är sant, finns någon aktivitet där så har man åtminstone lite hopp för stunden, det är det man får leva på under den här resan.

    Får jag fråga om du upplevde att vissa symtom var mer framträdande i början och mindre sen samt vice versa?
  • Lulemelon
    Hellstorm skrev 2025-07-30 21:10:18 följande:
    Tack för att du tog dig tid att svara :) det är sant, finns någon aktivitet där så har man åtminstone lite hopp för stunden, det är det man får leva på under den här resan.

    Får jag fråga om du upplevde att vissa symtom var mer framträdande i början och mindre sen samt vice versa?
    Molvärk, illamående och trötthet har varierat. Vissa dagar har jag knappt haft symptom alls, och vissa dagar har jag varit mer eller mindre sängliggandes. Helt normalt att det varierar så. Man får vara glad de dagar man mår bra, även om man direkt blir orolig att det är ett ?tecken? på dåliga nyheter. Well well.. bara några månader kvar till en ny oro tar plats när bebisen kommer Glad
  • Anonym (Linda)

    Molvärk är helt i sin ordning medan smärta är dåligt. Symptom kan komma och gå utan att något är fel. 


    Det är förknippat med oro att vänta barn. Jag, som aldrig förlorat en närstående, har aldrig varit så nära döden som när jag var gravid. Det är så tydligt hur skört liv är och man bara måste hantera det på något sätt. Det kommer hux flux, livet, men kan också hux flux vara borta. 


    Fortsätt stötta varandra. Det finns just nu inget annat att göra än att distrahera sig med något (film, utflikter, umgås med kompisar mm) och vänta. 


    Och inte blir oron mindre när barnet väl är fött. Så hitta era strategier för att klara det här tillsammans. Ni kommer att hitta era metoder. Stort lycka till! Jag hoppas verkligen att allt går bra och att ni blir tre nästa år! :) 

Svar på tråden Avtagande symtom + smärta