Smygdrickande sambo

Det låter som om bara han har "rätt till ett privatliv." Kan du dra dig undan medan han sköter om babyn?

När man fått barn har man inte längre rätt till något privatliv. Finns det någon tid över så bör man ägna sig åt varandra. Jag tycker det låter helt ansvarslöst av honom.

Och du verkar vara konflikträdd. Du borde ta tag i detta på en gång. Har han alkoholproblem? Är han rädd för ansvaret och flyr undan till alkohol och gaming?

Tycker f ö det låter konstigt att du inte heller "spottar i glaset". Ammar du inte babyn? När man blivit föräldrar tycker jag inte man kan ha samma livsstil som förut om den innebär att bägge sitter och dricker alkohol varje kväll. Tänk om något händer babyn och ingen av er kan köra till sjukhuset. Eller om ni bägge sover så djupt pga alkoholen att ni inte vaknar.

Liten röd flagga får jag känslan av....hm men hoppas att det löser sig. 

Nej, bebisen är mest min grej. Men antar att det blir så så länge man är den som står för maten, så att säga. Babyn är väldigt mammig. 

Och angående mina alkoholvanor menade jag under vanliga omständigheter. Jag ammar och kan som mest ta ett glas vin till middagen, och absolut inte varje dag. Både jag och min sambo kunde dricka desto mer innan vi fick barn, men då var det väl ett eller två glas till maten men flera dagar i veckan, men fortfarande inte i närheten av vad han verkar konsumera nu. Jag menade väl mest att jag inte är någon nykterist eller så, så jag dömer inte folk som dricker även på vardagar. 

Min man kan dricka både ett par öl och en whiskey utan att jag dricker och det är inget jag tycker är konstigt. Men det är inget han döljer för mig heller utan jag vet vad som köps hem och han är helt öppen med det. 

Tycker absolut du måste ta upp det då det verkar som han mår dåligt och behöver hjälp. Det är ju inte sunt att  välja att dra sig undan på vinden framför datorn och kröka istället för att umgås med dig och lära känna sitt barn.

Hade inte heller brytt mig om han tagit ett par glas. Nu har vi dessutom haft vin stående i köket som han också druckit av, så det är inte som att jag på något sätt förbjuder honom från att dricka. Men nu har han liksom haft ett "gemensamt vin" och "eget vin". Visst kan jag vakta vissa fina drycker, typ finaste whiskeyn, men skulle aldrig få för mig att ha en egen gömma för det...

Visst låter det lite misstänkt! Hur många tomma flaskor handlar det om och över hur lång tid? Ett alternativ till missbruk är att han vill dölja för att det är orättvist gentemot dig och bebisen, tänker jag. Att han sitter där och roar sig medan du tar hela ansvaret. Jag hade pratat med min man om saken oavsett! 

Han har ju alltid gillat att sitta och spela så det ser jag inte som något konstigt, och han har dragit ner på det sen vi fick barn. Vill ju heller inte ta ifrån honom möjligheten att slappna av lite emellanåt, just för att jag inte vill att hela grejen med att bli pappa ska bli för mycket för honom. Sen är det kanske lite mer frekvent än vad jag hade önskat, men är rädd för att sätta press på honom. Vill ju att han ska vara med mig och barnet för att han har lust, inte för att jag tvingar honom. Men det är just alkoholen som oroar mig. 

Tre tomflaskor, och om han inte har gömt flaskorna jättelänge någon annanstans så är det en vecka han har konsumerat det på. 

Och visst kan det vara så. Jag hoppas det. Hellre det än att han mår dåligt. Känns ändå märkligt att ta upp det. 

Låter mycket om man har bebis, tycker jag. 

Är man förälder och vill att relationen ska hålla så måste man kunna prata om såna här saker. Jag hade inte ens funderat utan hade tagit upp det direkt jag såg flaskorna, oavsett om jag misstänkte missbruk eller tyckte att det var orättvist! Inte rimligt att han sitter och super medan du tar ansvaret.