Födelsedag ex-partner och bonusfamilj
Hade infört nya traditioner. Överdrivet att alla måste samlas upp på morgonen när man bor i olika hem och separerat. De allra flesta nöjer sig med att fira på kalas under dagen.
Inlägg från: Anonym (G)
|
-
-
Anonym (vill) skrev 2025-08-15 07:57:47 följande:Nu när jag är vuxen så bjuder jag de som tillhör min familj. Och om någon av de vuxna har problem med det så får de låta bli att komma. Under många år delade jag upp mitt liv mellan mamma och pappa för att de inte skulle behöva träffas, och för att deras nya partners inte skulle känna sig obekväma. Men sen tröttnade på att mitt vuxenliv ska handla om dem och deras skilsmässa, nya partners hela tiden.
Egentligen skulle jag ju kunna vara utan deras partners helt, men där får man ju bjuda till av artighet, bjuda båda i paret så att säga. Så där får man ju låtsas att man är glad och ta på sig snälla leendet.
Så om mina föräldrar eller deras partners vill leva i nån fantasivärld där deras ex och dennes nya inte existerar, så får de göra det utan att blanda in mig. Och då kan de avstå att komma på bröllop, barndop, födelsedagar, studentfirande. Helt okej för mig om de väljer så.Men det du beskriver är ju en helt annan fråga. Du bjuder in, alltså till ditt hem eller annan neutral plats. Det är skillnad att träffa ex på en neutral plats och på att träffa ex som kommer hem till en och leker familj. Finns ju hur många problematiska konstellationer som helst, ofta har det ju inte heller slutat bra och vänskapligt och att där är agg kvar.
Jag anser att väljer man att flytta ihop med någon ny är det båda som bestämmer vem som får eller inte får komma in i ens hem. Detta har inget att göra med huruvida barnen får en fin födelsedag eller ej.
-
Anonym (vill) skrev 2025-08-15 14:39:42 följande:Det är absolut en annan sak, men mina föräldrar och deras respektive har ju krävt och förväntat sig att deras önskemål om att inte behöva träffa sina ex ska tillmötesgås. Så jag har sedan barnsben och upp i vuxen ålder förväntats anpassa mig efter dem.
Jag anser att har man skaffat barn med någon så kommer den personen att finnas i ens liv på ett eller annat sätt alltid. Och lever man med någon som har barn med någon så finns både exet och barnet med i bilden. Man går inte runt och låtsas att det inte är så och kräver att andra ska anpassa en massa för att vuxna inte kan hantera sina känslor.
Ofta kräver man mycket mer acceptans och flexibilitet av barn än man skulle drömma om att kräva av vuxna, sig själv inkluderat.Annorlunda såklart om de förväntar sig att inte behöva träffas alls. Då måste det vara mycket infekterat.
Men, gäller det ens egna sfär som ens hem är det för mig självklart att de som bor där bestämmer vad de är bekväma med. Hade aldrig fortsatt med en man som hade svårt att respektera detta. Sen kan man fråga sig vem som ens vill springa hos sitt ex oavsett om barnet fyller år eller ej.
Är själv frånskild med barn och skulle aldrig få för mig. Sen den dagen vi separera har barnen firats hos den föräldern de råkar vara hos på sin födelsedag och sen i efterhand hos den andra föräldern. Gemensamt kalas kan jag köpa, men inte att dyka upp i en ny familj tidigt på morgonen emot den nyas vilja.