Känner mig för belastad och psykiskt påverkad, tips?

Du visar starka utmattningssymtom. Du måste avlastas så mkt som möjligt och omedelbart. Framför allt de anhöriga. Det är ett skäl så gott som nog att du håller på att gå in i väggen och då kommer du inte kunna ta hand om dina egna barn. 
Så stryk så mkt som möjligt direkt nu. 
Och lägg in tid för återhämtning. Be ngn passa barnen. Du behöver få komma ifrån och vila då och då. 

Samt sök snarare stöd hos en terapeut. Det kan du få via vårdcentralen och via högkostnadsskyddet där, så blir det inte så dyrt att gå återkommande. 

Att få en rejäl utmattning är verkligen inte värt det och kommer påverka livet i flera år, minst. Så ta tag i detta direkt nu med att sätta stopp för mycket av det du har runt dig. 
Exv vård av strokepatienten kan du ringa kommunen om att du inte mäktar med och att denne behöver antingen få hemhjälp eller bo på ett servicehem tills vidare. 

Utmattning är inte att leka med om det får gå för långt. Det är bara mänskligt att reagera som du gör när belastningen är mycket större än resurserna under lång tid. Värst är upplevelsen av otillräcklighet. Du låter som en högpresterande person vars självbild är att du är den som hjälper andra....inte den som tar hjälp eller ligger andra till last.

Som sagts ovan i tråden så behöver du hitta sätt att minska din belastning vilket ofta kan vara otroligt svårt att göra på egen hand. Det är ju en central del av problematiken och orsaken att du hamnat här just för att du inte ser andra möjliga lösningar än att du fixar allt. 

Var inte rädd för att låta barnen ta mer ansvar än vad de gör idag. Jag LOVAR att du inte kräver för mycket av dem som det är idag och de allra flesta människor växer av att få ansvar så länge det är inom en hanterbar nivå. Ta hjälp av en terapeut eller psykolog. Kontakta Mindler - det kostar bara som ett vanligt patientbesök och skulle du komma upp i högkostnadsskyddet, typ 1200 kronor så är det gratis därefter fram tills ett år har gått från första kontakten. Hitta andra sätt att stressa av. Att jobba med andning är oerhört viktigt och hitta en meditation som passar dig. Detta är saker som du kan göra på en kvart och en kvart om dagen kan de flesta av oss hitta och frigöra. Det viktiga är att fortsätta med det kontinuerligt en längre tid så att det hinner få effekt.

Tack för svar. Jag vet helt enkelt inte vad jag kan ska kunna stryka riktigt? Morgondagen ser i princip ut såhär: lämna på förskolan, åka till jobb, åka till anhörig på lunchen, hämta barnen efter jobbet, sambo behöver sedan städa på förskolan och jag laga mat/natta barnen etc. Sen ska jag klämma in ett telefonsamtal till min förälder och kolla läget (och bli kritiserad i vanlig ordning) för att inte få dåligt samvete. Jag känner mig snurrig och ledsen men jag kan ju varken svika min anhöriga eller mina barn som är nyligen fyllda 2 och 4, båda väldigt mammiga och just nu mer än någonsin. 

Att hitta saker du kan stryka, alternativt hitta mindre belastande sätt att lösa det du inte KAN stryka är en av sakerna en samtalskontakt kan hjälpa dig med eftersom hen inte är låst i dina tankemönster och har heller inte nedsatt kognitiv förmåga på grund av stress.

Jag förstår.. Och som ngn skrev ovan så kan det kännas svårt att stryka ngt. Men om du tänker så här: att om ett halvår kanske du inte ens kommer ur sängen om du fortsätter så här. Då kanske det blir lättare att tänka om? 
Främst tänker jag (så här utifrån) att du inte ska åka till anhörig på lunchen. Som jag skrev ovan så ring kommunen och beskriv läget; att du håller på gå in I väggen och behöver stöd för denna anhörig (hemtjänst eller vad det nu kan vara för nivå som behövs). 
Och så tror jag din förälder tar jättemkt energi, låter det som. Här skulle du kunna vara hjälpt av en terapeut som stöttar dig i hur du kan sätta gränser. Hur du kan bli stärkt i att formulera dig för det. Kanske i stil med att dj förstår att cancerdiagnosen är tung men med det bemötande du upplever så behöver du ta en paus i kontakten och värna din egen tillvaro nu. 

Lova att du gör en förändring redan imorrn. Det är så viktigt. 

Jo jag tycker du kan skippa telefonsamtalet till förälder for att kolla läget. Ring en gång på helgen.

Det är ett bra tips. Skulle du rekommendera kurator på en fysisk vårdcentral eller via Mindler för att få hjälp med det?

...Och instämmer i ovan; det är svårt att sortera etc när man är starkt stressad och klokt att ta hjälp av samtalskontakt kring det. 

Jag tänker att det är du själv som är bäst person att avgöra det eftersom det är olika saker som kan vara av betydelse för vilket alternativ som passar dig. Spontant får jag ju uppfattningen att flexibilitet och tillgänglighet är viktigt för dig under rådande omständigheter och då GISSAR jag att Mindler är bättre men betonar gissningen här. Allians och personkemi är de viktigaste komponenterna i en samtalskontakt. Bortsett det så har ju en psykolog rent utbildningsmässigt en helt annan grund och kompetens vad gäller stress, kognition och minne. Med det sagt finns det massor av kuratorer som är superbra och garanterat kan vara till hjälp, så ingen menad hierarki där, bara att de har helt olika grundutbildning.