Om jag lever nu varför skulle jag inte leva sen?

Nej, det tror jag inte. Jag tror inte heller att jag existerade innan jag kom till. Men många andra gör ju det. Ingen kan veta.

Jag tror också att jag levt innan. Varför skulle jag leva just dessa futtiga år på jorden bara, och varför just nu efter alla år människor funnits?

Jag vet inte om jag tror att mobiler blir bättre. Då måste kapitalismen försvinna, och trenden går definitivt åt motsatt håll.Sen höll de flesta tekniska prylar mycket bättre för 20 år sen än nu. Så risken är nog snarare att mobilen blir en engångspryl. Gällande paradis så är människan inte direkt känd för att göra jorden till ett paradis så det måste nog till en annan art på jorden då. 

Det kan man ju tro, om man vill, men du kommer jag inte veta det. Nästa liv kommer du inte vara ett dugg exalterad, mer än du är i detta liv, för då är det bara helt som vanligt, precis som nu.

Jag kan givetvis inte säga att du har fel, men som jag ser det - i den dimmension vi nu lever och känner till. ALLT har livscykler, allt från Universum till minsta beståndsdelar, vi har defakto ännu inte hitta något som tyder på att det existerat "för alltid". och jag har svårt att tro att det skulle finnas något sådant heller, eftersom vi mentalt inte kan "greppa" den tanken, precis som jag heller inte tror att fysiska universum på något vis är "oändligt", då alla studier vi har idag och fysiskt ändå kan mäta, tyder på att vårt universum är ganska "platt" - vilket också tyder på att vårt universum knappast är det enda som existerar, för då skulle det inte ha "behov" av att ha någon specifik form i överhuvudtaget. 

Dessbättre tror jag inte alls att vi på något sätt "mår dåligt" av att vara döda, det är precis som när vi blir sövda för operation - ena sekunden finns vi där - andra inte. Min enda fundering egentligen är vad som händer med själen, för helt uppenbart är själ och kropp två helt separata saker, och varför skulle de vara det om vi ändå inte har någon "nytta" av själen. Men rent fysiskt, som kroppar på denna planet är jag helt övertygad om att "this is it" - under den tid vi är här. Tiden behöver absolut inte nödvändigtvis vara förutbestämd, liksom de händelser som händer i våra liv - men att den är begränsad är det inget tvivel om. Hittills har vi inte hittat någon som levt sen farbror Abrahams dagar typ.

Men syftet med livet som så, ser inte jag något större behov av än att vi ÄR här och nu. Det är vad vi konkret vet. Sen imorgon och allt bortanför, spekulationer. Men det behöver inte innebära att våra liv på något sätt behöver vara bortkastade eller att vi är meningslösa, även om vi inte heter Donald Trump eller Vladimir Putin.